En blogg om den ekonomiska krisen

Denna blogg är skapad som en del av kursen Samhällskunskap B av och med klass S2.

Ansvarig för bloggen och de uppgifter som eleverna arbetar med är Kristina Alexanderson lärare på EG i svenska och samhällskunskap.

Eleverna kommer att blogga utifrån en klassisk analysmodell där de börjar med att beskriva situationen i landet Storbritannien som bloggen handlar om, sedan analyserar de orsakerna, följderna och föreslår samt analyserar de lösningar som används för att lösa till den ekonomiska situationen som de studerat.

Idag den 24 maj skriver jag de sista raderna här på bloggen, för nu är jag klar med bedömningen av er blogg. Ni har gjort ett fantastiskt arbete tjejer, och jag är stolt som säger att nu lämnar jag ”er” blogg att leva sitt eget liv här på WordPress.com. Ni som ramlar över den, eller som av en händelse hittar den, njut av den, läs, kommentera, rätta och diskutera. Men framför allt vill jag att ni ska njuta av mina elevers fantastiska arbete, av deras analys, av deras samtal och diskussioner.

Väl mött! /K

Lär av Indien

Det blev rekordyra på börsen efter det indiska valet. Bombaybörsen går strålande. Under sin 134-åriga historia har den indiska aktiebörsen aldrig stigit med 17 procent på en och samma dag. Inte heller har det hänt att börsen stängts innan den ordinarie handelsdagen var slut.

Erfarenhet ger kunskap eller gamla människor vet bäst. Därför kan Storbritannien lära av Indien. För hur kommer det sig att det plötsligt går fantastiskt för Indien när andra länder hukar för finanskrisen?

”Rekordyra på börsen efter indiska valet” står det i Svd:s näringsdel idag. Det förvånar mig verkligen att det kan gå så bra för ett land som Indien under dessa svåra tider. När jag tänker Indien kommer det ofta upp bilder på fattigdom i mitt huvud. Speciellt nu när den omtalade filmen ”Slumdog millionaire” kom ut på bio. Det har stått mycket i tidningarna att barnen, som spelar huvudrollerna, ska tillbaka till slummen. Med detta har jag läst mycket om Indiens breda slumområden.

Tydligen var det väntat att kurserna skulle stiga kraftigt efter lördagens valresultat. Kongresspartiet gav nämligen en mycket större framgång än opinionsmätningarna visat. Indien har fått nya hopp och det kan bero på USA:s nya president. Trots att krisen bröt ut i USA så har presidentvalet där givit en positiv effekt till Indien. Frågan är nu om Barack Obama skulle kunna ge samma positiva effekt på Storbritannien.

Världen kände på sig att det skulle gå bra för Indien och därför blev köptrycket starkt på Bombaybörsen. Med ordet ”bra” menar jag en stabil regeringsbildning och tillräckligt med stöd av parlamentet till kongresspartiets allians.

Nu är det inte svårt att lista ut hur Storbritannien ska härma Indien, alltså få andra länder att tro på landet och satsa på Storbritanniens börs. Går det bättre på börsen kommer pundet att stiga i värde och vägen till högkonjunktur blir inte lika brant.

För en bättre börs behöver Storbritannien stabilisera sin regering.

Enligt landguidens ”aktuella politik” kan vi förstå att Storbritanniens styre inte är stabiliserat. Under våren 2009 hamnade parlamentsledamöter från de tre stora partierna i blåsväder sedan uppgifter om utgifter läckt ut till medierna. I och med en sådan händelse kan befolkningen tappa förtroendet för sitt lands styre och det gör även omvärlden. Ledamöterna hade brutit mot regler för att slippa lägga ut egna utgifter. Det räcker inte att premiärminister Brown har bett om ursäkt åt alla partiets vägnar. Nu senast har det höjts röster för att Brown ska avgå.

Källor:http://www.dn.se/opinion/huvudledare/hopp-for-indien-1.869146, SvD, Landguiden.se

Rädda sig själv

Det finns många lösningar på dagens finanskris. Men frågan är om alla är genomförbara? Storbritannien är ett land som har drabbats rejält av krisen då landet är en stor köp och sälj partner med USA. Så det som händer i USA påverkar Storbritannien, som både kan vara till sina fördelar och nackdelar. Eftersom världens banker börjar förlora sitt kapital som gör att länderna minskar sitt kapital inom den individ sektorn men även ur samhälls sektor då alla blir inblandade.

Då uppstår det stora konsekvenser för ländernas banker. En lösning på detta är om varje land tar hand om sin egen ekonomi, med andra ord om varje land tar sitt ansvar för att få upp landet på båda fötterna. Om detta sker så räddar man pengar från skattebetalarna och från bankerna så att det går bättre runt, fast bankerna behöver ändå räddas ur krisen så det kan bli svårt att genomföra detta i lång sikt. Men undet kort sikt tror jag att denna altenativa lösning på penga problemet för bankerna skulle funka då alla i landet bidrar men inte ’stjäl pengar’ av varandra.

Varje land skall hjälpa sig själva, funkar inte det kan man få ekonomiska bidrag men de länder som ger detta bidrag skall själva kunna hjälpa sig så att de inte hamnar dåligt ställt för att de hjälper sitt grannland.

Källa: http://www.fokus.se/2008/09/finanssektorn-storsta-hotet-mot-tillvaxt/

Europaparlamentet – en lösning till finanskrisen?

Det är svårt att veta vilka exakta åtgärder som behövs för att lösa en finanskris. Det är för att länder påverkas på olika sätt och olika mycket.

Vilka är egentligen de utlösande faktorerna? Vi vet t ex. att USA:s bolånekris är en anledning till finanskrisen. Men hur ska man åtgärda den världsliga finanskrisen? Det kanske är bäst att utgå från där det började, i USA, eller kanske satsa på vad sitt eget land behöver. Jag har tänkt ut en möjlig lösning för Europa, alltså Storbritannien. Och det är att se vad Europaparlamentet kan styra och påverka. 

Jag läste en artikel i SvD om Europaparlamentet och dess makt.                                                                                Enligt Rolf Gustavsson, som har följt hur parlamentets utveckling, är inte EU-parlamentet längre en tandlös papperstiger.

EU-parlamentet är idag en aktör i europeisk lagstiftning och allt viktigare för europeisk politisk opinionsbindning. Parlamentet är nämligen medbestämmande i alla EU-lagar om Lissabon-föredraget träder i kraft vid årsskiftet.

En kort inblick hur EU-parlamentet påverkar:

EU-kommissionen har idag utvecklats till ett tvåkammarsystem. När EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag går det samtidigt till folkvalda EU-parlament (andra kammaren) och till Ministerrådet som är regeringarnas organ (senaten).  För att lagförslaget ska gå igenom måste både EU-parlamentet och Ministerrådet godkänna förslaget. Två tredjedelar av EU:s lagstiftning omfattas idag av den medlagstiftande proceduren. Detta förvandlar parlamentet från en allmän diskussionsklubb till ett maktcentrum som behandlar och påverkar de senaste årens tyngsta beslut som:

• Tjänstedirektivet
• Kemikaliedirektivet
• Klimatpaketet

 

 

Varför tas då inte beslut om åtgärder för finanskrisen? I samma källa står det även att EU-parlamentet kan avsätta EU-kommissionen och kontrollera hur EU:s budget används.

En faktor till dagens minskade turism i Storbritannien kan ha sitt ursprung i Jacques Santers kommissons avgång 1999. Detta för hotet att parlamentet skulle fälla kommissionen i misstroendeomröstning. I bakgrunden till Sanders avgång avslöjades även dess hantering av BSE och galna kosjukan i Storbritannien. Sanders avgång gjorde indirekt Storbritannien till ett mindre intressant turistmål. Citerat från landguiden.se:

”Turismen bidrar med ungefär fem procent av BNP och sysselsätter över två miljoner människor.” 

Eftersom det är 2 miljoner som jobbar inom turismen i Storbritannien blir följderna, av minskad turism, arbetslöshet. Därmed kanske lån tas då människor inte ha råd med samma standard.
Källor: Svd.se och landguiden.se

Våra källor

I våra inlägg om Finanskrisen i Storbritannien har vi använt oss av:

• Skriftliga källor (tidning, internet, bok)
• Muntliga källor (lärare och föräldrar mm)

De källor som har varit mest pålitliga i vårt arbete har enligt mig varit officiella dagstidningar såsom SvD och DN. Varför jag anser det är för att jag förmodar att de källorna har färre mellanhänder än vad muntliga källor har. Däremot är DN en mer liberal källa medan Svd är mer högerinriktad. 

Den nyhetstidning jag har valt att använda mig av är SvD därför att min familj prenumererar på den och därmed är den närmast till hands. Jag föredrar även SvD framför andra nyhetstidningar på grund av det tydliga språket och mycket relevant information.

Nu i efterhand ångrar att jag inte använde SvD som källa i början av bloggen, utan wikipedia. Alice skrev i tidigare inlägg att det är bra att använda wikipedia för att ”förklara begrepp och ord”. Jag håller absolut med om det och ångrar därför att jag använde wikipedia som källa för ett helt inlägg.

Mina föräldrar har funnits till hands när jag behövt ställa enklare frågor ex:

”Är SvD politiskt inriktat på något sätt?”

Mer har jag inte vågat fråga eftersom jag inte anser att de är speciellt pålitliga källor, då de har fullt upp med jobb och min påfrestande lillebror. Jag har däremot kunnat tillförlita mig på vår lärare Kristina Alexanderson eftersom hon, enligt mig, har en himla stor koll på allt möjligt som händer i världen. Och att det även ingår i hennes yrke.

Jag har även varit på Statsbiblioteket och lånat ”Vår Ekonomi” av Klas Eklund. Det gjorde jag för att vara säker på vad jag egentligen skulle skriva om på den här bloggen och ha ”Vår Ekonomi” som ett slags facit.

England är inte ensamt

Ett av de största problemen och det som ger den största effekten är att den finansiella krisen inte bara är konjunkturell utan även att den är strukturell. Västvärlden har under de senaste årtiondena levt högt över sina tillgångar och nu är det dagas att betala notan. Det är riktigt som Alice skrev i sitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket” att Keynes tyckte att staten skulle överbrygga konjunktursvängningarna genom satsningar i infrastruktur och andra offentliga projekt, men allt kostar pengar och pengarna måste komma någonstans ifrån. 

Keynes idé var att staten skulle skapa arbeten och när man uppnått full sysselsättning skulle normala marknadskrafter komma tillbaka och nya jobb skapas genom naturlig efterfrågan.

Arbetslösheten i England beräknas under 2010 att överstiga 10% och samtidigt har huspriserna fallit med 35% sedan toppen 2007.  De två i kombination ger en minskad konsumtion och ett ökat sparande vilket påverkar industrin negativt och de drar ner på investeringarna vilket i sin tur ger ännu färre arbetstillfällen. Staten kan finansiera sina insatser genom att antingen låna på öppna marknaden genom att ge ut obligationer eller höja skatter. 

Om staten lånar mycket pengar höjer det räntenivån på långa lån och de företag som fungerar och de personer som behöver låna drabbas och lusten att investera minskar ytterligare. Att höja skatterna går till viss del men innebär i längden att de som får högre skatt vidtar åtgärder för att minska sin skatteposition eller kanske väljer att flytta med en minskad skattebas som resultat. 

Jag skrev som rubrik att ”England är inte ensamt” och med det menar jag att de är inte ensamma om krisen, krisen är global och alla länder har drabbats mer eller mindre. Om alla länder gör samma sak och lånar på obligationsmarknaden kommer efterfrågan på pengar driva upp räntan med inflation som resultat. Det svåra är att den strukturella krisen som i englands fall ger ett fall i BNP på 10% i år ger ett permanent behov av statliga ersättningsjobb och stora problem med finansiering av statsbudgeten. Staten måste både gasa och bromsa men jag tror att vi måste vänja oss vid en lägre konsumtionsnivå och att spara långsiktigt. Finanskrisen kommer ta flera år att reparera.

Källor:

wikipedia.se

Nordic Outlook, maj 2009, SEB

Per ”pappa” Molinder

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Keynes.html

Ert arbete imponerar…

Sitter och kollar på statistik över bloggandet… Ert diagram påminner mig om ett konjunkturdiagram…

Statistik för Storbritanninens blogg

Det kommet väl snart en högkonjunktur, kan jag tro ,  för att sedan plana ut i lång lågkonjunktur. Ni har jobbar på bra tjejer!

K

Pålitliga källor?

För att veta vad en pålitlig källa är måste man veta vad källkritik innebär. Jag kommer att definiera vad ordet källkritik innebär utifrån skolverkets hemsida. Skolverkets hemsida om källkritik är baserad på utbildade lärares och biblotikaries kunskaper och åsikter. Dock tar de inget ansvar för webbplatsen men bidrar med synpunkter, idéer och förslag på förbättringar.

Källkritik handlar om att granska information från olika källor. Det handlar om att utveckla sitt kritiska tänkande och därmed dra egna slutsatser och fatta egna beslut.

Det finns olika typer av källor. Här är tre exempel som är direkt taget från skolverkets hemsida:

skriftlig (allt från handskrivna texter till texter på Internet)

muntlig (allt från ett rykte du hör på stan till en radio- eller TV-intervju)

materiell (allt från arkeologiska fynd till fingeravtryck)

Sen finns det även primära och sekundära källor. Primära källor är mer tillförlitliga än sekundära eftersom de är oberoende. Det vill säga att det inte finns några mellanhänder, några som skulle ha kunnat påverka informationen.

Det är viktigt att veta om källan är vinklad eller inte. Vill du ha information sätt från olika perspektiv är det bra att veta tex i vilket politiskt parti personen (som är källan) är med i.

Eftersom vi håller på med en aktuell uppgift, dagens finanskris, bör vi använda oss av aktuell information. I annat fall äldre källor vid basfakta såsom lagar.

Storbritanniens väg ur finanskrisen – keynesianism

Jag anser att Storbritannien använder sig av keynesiansk teori, dvs att regeringen kan dämpa konjunktursvängningar. Storbritannien har en rörlig växelkurs, dvs att priset på en valuta bestäms på marknaden utan att staten är inblandad. Att Storbritannien har en rörlig växelkurs innebär att den keynesianska modellen blir mer effektiv och kan därmed stabilisera ekonomin. Detta görs på två sätt.

• Vid lågkonjunktur
  • man ökar offentliga utgifter som till exempel olika sorters bidrag. Syftet med detta är upprätthålla det ekonomiska kretsloppet eller få fart på det igen.
• Vid högkonjunktur
  • man sänker offentliga utgifter och ökar skatter för att undvika överhettning.

I dagens läge bör man alltså öka de offentliga utgifterna. Man bör ge räddningspaket och bidrag, man bör se till att allt håller sig på fötterna även om det betyder att man måste ta stora lån, man bör sätta nollränta så man kan ta lån som jag nämnde i mitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta”, man bör se till att inget går i konkurs och man bör öka arbetstillfällena (ex vägbyggen etc).

Jag tror att den keynesianska teorin är rätt lösning för Storbritannien till skillnad från den klassiska lösningen, dvs att låter marknaden vara för sig själv och litar på att utbud och efterfrågan kommer se till att ekonomin stabiliserar sig. Eftersom Storbritannien är ett av de rikaste länderna i världen och eftersom landet är såpass långt nere i lågkonjunkturen (alltså att ekonomin är såpass dålig som den är) så tror inte jag att efterfrågan kommer att öka bara för att tiden går. Den klassiska lösningen verkar inte hållbar. Jag tror alltså inte att efterfrågan och utbudet kommer stabilisera ekonomin av sig självt, utan att ekonomin behöver en puff ut i det fria.

Vad tror ni?

Källor: wikipedia, Fredrik Lövstedt (pappa), Ebba Blitz (styvmamma)

Tack! /Alice

Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta

”Det enda sättet att rädda Storbritannien ur en snabbt annalkande depression är att sätta räntan till noll procent” hävdar ekonomiprofessorn Charles Goodhart.

Nollränta är när man sänker räntan till noll procent. I början av 90-talet var Japans centrabank tvungen att sänka sin ränta till noll procent för att göra utlåningen så billig som möjligt och hindra landets ekonomi från depression. Detta skulle göra att fler skulle låna pengar och investera och därmed försöka få igång det ekonomiska kretsloppet. Enligt Charles Goodhart är Storbritannien på väg mot samma situation, dvs om de inte sänker räntan från nuvarande 4,5 % till 0 % så kommer landet hamna i depression. Detta kallas även expansiv penningpolitik.

Vad tror ni om detta?

Källor: Dagens Industri

Tack! /Alice

Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket

Ett räddningspaket är ett ekonomiskt stöd till de som behöver det, eller till de som regeringen anser behöver det. Summan är ofta otroligt stor, av den anledningen att få upp de behövande på fötterna igen (exempelvis företag). Storbritanniens regering har gett ut räddningspaket till:

• internationella institut, som Rebecca skriver om i sitt inlägg ”Storbritanniens framsteg under krisens gång”
• bilindustrin, ”Storbritannien skall ge räddningspaket till deras märken så att deras bilindustri ska bli förbättrad” skriver Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”
• banksystemet. Man försöker få bankerna att låna ut igen och våga låna av varandra, helt enkelt ett försök att få upp banksystemet på fötterna igen. Jag skriver om detta i mitt inlägg ”Den finansiella situationen idag”.

Det finns även några som efterfrågat räddningspaketen. ”Men nu är det allt fler sektorer som ber om stödpaket så som inom banker, finansiella företag, bilindustrin och även idag ber kommunen om det dessutom.” – Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”.

Syftet med räddningspaketen är att försöka förbättra ekonomin och få olika sektorer och industrier upp på fötterna igen. Kommer de ovannämnda faktorerna upp på fötter så får man också igång det ekonomiska kretsloppet och därmed är man ute ur finanskrisen.

Räddningspaket kan även kallas passiv arbetsmarknadspolitik.

Funkar detta då? Vad blir effekterna av dessa räddningspaket?

Källor: Bloggen

Tack! /Alice