Våra källor

I våra inlägg om Finanskrisen i Storbritannien har vi använt oss av:

• Skriftliga källor (tidning, internet, bok)
• Muntliga källor (lärare och föräldrar mm)

De källor som har varit mest pålitliga i vårt arbete har enligt mig varit officiella dagstidningar såsom SvD och DN. Varför jag anser det är för att jag förmodar att de källorna har färre mellanhänder än vad muntliga källor har. Däremot är DN en mer liberal källa medan Svd är mer högerinriktad. 

Den nyhetstidning jag har valt att använda mig av är SvD därför att min familj prenumererar på den och därmed är den närmast till hands. Jag föredrar även SvD framför andra nyhetstidningar på grund av det tydliga språket och mycket relevant information.

Nu i efterhand ångrar att jag inte använde SvD som källa i början av bloggen, utan wikipedia. Alice skrev i tidigare inlägg att det är bra att använda wikipedia för att ”förklara begrepp och ord”. Jag håller absolut med om det och ångrar därför att jag använde wikipedia som källa för ett helt inlägg.

Mina föräldrar har funnits till hands när jag behövt ställa enklare frågor ex:

”Är SvD politiskt inriktat på något sätt?”

Mer har jag inte vågat fråga eftersom jag inte anser att de är speciellt pålitliga källor, då de har fullt upp med jobb och min påfrestande lillebror. Jag har däremot kunnat tillförlita mig på vår lärare Kristina Alexanderson eftersom hon, enligt mig, har en himla stor koll på allt möjligt som händer i världen. Och att det även ingår i hennes yrke.

Jag har även varit på Statsbiblioteket och lånat ”Vår Ekonomi” av Klas Eklund. Det gjorde jag för att vara säker på vad jag egentligen skulle skriva om på den här bloggen och ha ”Vår Ekonomi” som ett slags facit.

England är inte ensamt

Ett av de största problemen och det som ger den största effekten är att den finansiella krisen inte bara är konjunkturell utan även att den är strukturell. Västvärlden har under de senaste årtiondena levt högt över sina tillgångar och nu är det dagas att betala notan. Det är riktigt som Alice skrev i sitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket” att Keynes tyckte att staten skulle överbrygga konjunktursvängningarna genom satsningar i infrastruktur och andra offentliga projekt, men allt kostar pengar och pengarna måste komma någonstans ifrån. 

Keynes idé var att staten skulle skapa arbeten och när man uppnått full sysselsättning skulle normala marknadskrafter komma tillbaka och nya jobb skapas genom naturlig efterfrågan.

Arbetslösheten i England beräknas under 2010 att överstiga 10% och samtidigt har huspriserna fallit med 35% sedan toppen 2007.  De två i kombination ger en minskad konsumtion och ett ökat sparande vilket påverkar industrin negativt och de drar ner på investeringarna vilket i sin tur ger ännu färre arbetstillfällen. Staten kan finansiera sina insatser genom att antingen låna på öppna marknaden genom att ge ut obligationer eller höja skatter. 

Om staten lånar mycket pengar höjer det räntenivån på långa lån och de företag som fungerar och de personer som behöver låna drabbas och lusten att investera minskar ytterligare. Att höja skatterna går till viss del men innebär i längden att de som får högre skatt vidtar åtgärder för att minska sin skatteposition eller kanske väljer att flytta med en minskad skattebas som resultat. 

Jag skrev som rubrik att ”England är inte ensamt” och med det menar jag att de är inte ensamma om krisen, krisen är global och alla länder har drabbats mer eller mindre. Om alla länder gör samma sak och lånar på obligationsmarknaden kommer efterfrågan på pengar driva upp räntan med inflation som resultat. Det svåra är att den strukturella krisen som i englands fall ger ett fall i BNP på 10% i år ger ett permanent behov av statliga ersättningsjobb och stora problem med finansiering av statsbudgeten. Staten måste både gasa och bromsa men jag tror att vi måste vänja oss vid en lägre konsumtionsnivå och att spara långsiktigt. Finanskrisen kommer ta flera år att reparera.

Källor:

wikipedia.se

Nordic Outlook, maj 2009, SEB

Per ”pappa” Molinder

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Keynes.html

Ert arbete imponerar…

Sitter och kollar på statistik över bloggandet… Ert diagram påminner mig om ett konjunkturdiagram…

Statistik för Storbritanninens blogg

Det kommet väl snart en högkonjunktur, kan jag tro ,  för att sedan plana ut i lång lågkonjunktur. Ni har jobbar på bra tjejer!

K

Pålitliga källor?

För att veta vad en pålitlig källa är måste man veta vad källkritik innebär. Jag kommer att definiera vad ordet källkritik innebär utifrån skolverkets hemsida. Skolverkets hemsida om källkritik är baserad på utbildade lärares och biblotikaries kunskaper och åsikter. Dock tar de inget ansvar för webbplatsen men bidrar med synpunkter, idéer och förslag på förbättringar.

Källkritik handlar om att granska information från olika källor. Det handlar om att utveckla sitt kritiska tänkande och därmed dra egna slutsatser och fatta egna beslut.

Det finns olika typer av källor. Här är tre exempel som är direkt taget från skolverkets hemsida:

skriftlig (allt från handskrivna texter till texter på Internet)

muntlig (allt från ett rykte du hör på stan till en radio- eller TV-intervju)

materiell (allt från arkeologiska fynd till fingeravtryck)

Sen finns det även primära och sekundära källor. Primära källor är mer tillförlitliga än sekundära eftersom de är oberoende. Det vill säga att det inte finns några mellanhänder, några som skulle ha kunnat påverka informationen.

Det är viktigt att veta om källan är vinklad eller inte. Vill du ha information sätt från olika perspektiv är det bra att veta tex i vilket politiskt parti personen (som är källan) är med i.

Eftersom vi håller på med en aktuell uppgift, dagens finanskris, bör vi använda oss av aktuell information. I annat fall äldre källor vid basfakta såsom lagar.

Storbritanniens väg ur finanskrisen – keynesianism

Jag anser att Storbritannien använder sig av keynesiansk teori, dvs att regeringen kan dämpa konjunktursvängningar. Storbritannien har en rörlig växelkurs, dvs att priset på en valuta bestäms på marknaden utan att staten är inblandad. Att Storbritannien har en rörlig växelkurs innebär att den keynesianska modellen blir mer effektiv och kan därmed stabilisera ekonomin. Detta görs på två sätt.

• Vid lågkonjunktur
  • man ökar offentliga utgifter som till exempel olika sorters bidrag. Syftet med detta är upprätthålla det ekonomiska kretsloppet eller få fart på det igen.
• Vid högkonjunktur
  • man sänker offentliga utgifter och ökar skatter för att undvika överhettning.

I dagens läge bör man alltså öka de offentliga utgifterna. Man bör ge räddningspaket och bidrag, man bör se till att allt håller sig på fötterna även om det betyder att man måste ta stora lån, man bör sätta nollränta så man kan ta lån som jag nämnde i mitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta”, man bör se till att inget går i konkurs och man bör öka arbetstillfällena (ex vägbyggen etc).

Jag tror att den keynesianska teorin är rätt lösning för Storbritannien till skillnad från den klassiska lösningen, dvs att låter marknaden vara för sig själv och litar på att utbud och efterfrågan kommer se till att ekonomin stabiliserar sig. Eftersom Storbritannien är ett av de rikaste länderna i världen och eftersom landet är såpass långt nere i lågkonjunkturen (alltså att ekonomin är såpass dålig som den är) så tror inte jag att efterfrågan kommer att öka bara för att tiden går. Den klassiska lösningen verkar inte hållbar. Jag tror alltså inte att efterfrågan och utbudet kommer stabilisera ekonomin av sig självt, utan att ekonomin behöver en puff ut i det fria.

Vad tror ni?

Källor: wikipedia, Fredrik Lövstedt (pappa), Ebba Blitz (styvmamma)

Tack! /Alice

Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta

”Det enda sättet att rädda Storbritannien ur en snabbt annalkande depression är att sätta räntan till noll procent” hävdar ekonomiprofessorn Charles Goodhart.

Nollränta är när man sänker räntan till noll procent. I början av 90-talet var Japans centrabank tvungen att sänka sin ränta till noll procent för att göra utlåningen så billig som möjligt och hindra landets ekonomi från depression. Detta skulle göra att fler skulle låna pengar och investera och därmed försöka få igång det ekonomiska kretsloppet. Enligt Charles Goodhart är Storbritannien på väg mot samma situation, dvs om de inte sänker räntan från nuvarande 4,5 % till 0 % så kommer landet hamna i depression. Detta kallas även expansiv penningpolitik.

Vad tror ni om detta?

Källor: Dagens Industri

Tack! /Alice

Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket

Ett räddningspaket är ett ekonomiskt stöd till de som behöver det, eller till de som regeringen anser behöver det. Summan är ofta otroligt stor, av den anledningen att få upp de behövande på fötterna igen (exempelvis företag). Storbritanniens regering har gett ut räddningspaket till:

• internationella institut, som Rebecca skriver om i sitt inlägg ”Storbritanniens framsteg under krisens gång”
• bilindustrin, ”Storbritannien skall ge räddningspaket till deras märken så att deras bilindustri ska bli förbättrad” skriver Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”
• banksystemet. Man försöker få bankerna att låna ut igen och våga låna av varandra, helt enkelt ett försök att få upp banksystemet på fötterna igen. Jag skriver om detta i mitt inlägg ”Den finansiella situationen idag”.

Det finns även några som efterfrågat räddningspaketen. ”Men nu är det allt fler sektorer som ber om stödpaket så som inom banker, finansiella företag, bilindustrin och även idag ber kommunen om det dessutom.” – Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”.

Syftet med räddningspaketen är att försöka förbättra ekonomin och få olika sektorer och industrier upp på fötterna igen. Kommer de ovannämnda faktorerna upp på fötter så får man också igång det ekonomiska kretsloppet och därmed är man ute ur finanskrisen.

Räddningspaket kan även kallas passiv arbetsmarknadspolitik.

Funkar detta då? Vad blir effekterna av dessa räddningspaket?

Källor: Bloggen

Tack! /Alice

Källkritisk diskussion

Hej alla!

Eftersom vi ska ha en diskussion angående våra källor tänkte jag dra igång det. Vi har alla använt oss av olika källor, nämligen:

• tidningar såsom DN, SvD, e24
• föräldrar
• Wikipedia
• bloggen

Jag anser att alla dessa källor är bra och pålitliga källor. Wikipedia används mest för att förklara begrepp för de som inte förstår, tidningarna strävar efter att vara så objektiva som möjligt och faktauppgifterna dubbelkollas, föräldrar (i alla fall mina föräldrar) arbetar med ämnet varje dag och bloggen baseras på dessa tre pålitliga källor.

Hittar ni några fler källor? Är det några källor ni vill kalla opålitliga? Vad tycker ni?

Källor: Bloggen, Fredrik Lövstedt (min pappa) och Ebba Blitz (min styvmamma)

Tack! /Alice