Rädda sig själv

Det finns många lösningar på dagens finanskris. Men frågan är om alla är genomförbara? Storbritannien är ett land som har drabbats rejält av krisen då landet är en stor köp och sälj partner med USA. Så det som händer i USA påverkar Storbritannien, som både kan vara till sina fördelar och nackdelar. Eftersom världens banker börjar förlora sitt kapital som gör att länderna minskar sitt kapital inom den individ sektorn men även ur samhälls sektor då alla blir inblandade.

Då uppstår det stora konsekvenser för ländernas banker. En lösning på detta är om varje land tar hand om sin egen ekonomi, med andra ord om varje land tar sitt ansvar för att få upp landet på båda fötterna. Om detta sker så räddar man pengar från skattebetalarna och från bankerna så att det går bättre runt, fast bankerna behöver ändå räddas ur krisen så det kan bli svårt att genomföra detta i lång sikt. Men undet kort sikt tror jag att denna altenativa lösning på penga problemet för bankerna skulle funka då alla i landet bidrar men inte ”stjäl pengar” av varandra.

Varje land skall hjälpa sig själva, funkar inte det kan man få ekonomiska bidrag men de länder som ger detta bidrag skall själva kunna hjälpa sig så att de inte hamnar dåligt ställt för att de hjälper sitt grannland.

Källa: http://www.fokus.se/2008/09/finanssektorn-storsta-hotet-mot-tillvaxt/

Krisen sätter sina spår i oss

Konsekvenser för krisen syns överallt i världen, som vi alla har lagt märke till. Vi alla ser de mer eller mindre. T.ex. som min samhälls lärare och mentor Kristina Alexandersson, på Enskilda Gymnasiet, sa under en lektion under vårterminen, som jag reflekterar,

att för ett års sen kunde man få det jobb man ville medans att idag är det svårare och inte lika lätt att jobba med vad man vill, pga finans krisen.

Detta referat menar att åren innan krisen kommer igång, så kan man nå det man vill nå, medans under krisens gång så blir det svårare att nå sina mål. Detta visar att krisen har konsekvenser som inte allt gynnar oss.

De visande konsekvenserna är att

• Arbetslösheten ökar
• Pengar värdet blir ostabilt
• BNP minskas
• Budgetunderskottet ökar

Dessa konsekvenser ser man världen över, oavsett om det är i USA, Sverige eller Storbritannien så drabbas vi alla av dessa konsekvenser. Som i sin tur att arbetslösheten och hemlösa kan öka radikalt inom de närmsta åren om vi inte försöker kämpa emot det. Vilket som vi redan har börjat på, vilket som är en bra början på startning.

Konsekvenserna för de rika i Storbritannien

Enligt sveriges radio hemsida, som har fått sitt fakta från brittiska tidningen the Sunday Times, så har Storbritannien drabbadas av finanskrisen inom olika sektorer. Där bland annat de rikaste i landet har blivit mindre rika, vilket som visar att ekonomin har slagit till åt alla. Tidningen the Sunday Times uppger att den rikaste i landets förmögenhet har minskat med hela 60 procent från förra året. Detta i sin tur visar att finanskrisen går emot alla, oavsett inkomst.

Men det här är bara början av konsekvenserna för de rika ur denna aspekt. Precis som sveriges radio skribent skriver;

 ”Sedan listan sammanställdes har naturligtvis tiderna blivit ännu sämre och konsekvenserna av det ser vi kanske om ett år.” 

Vi är nu i början av finanskrisen även fast den har ägt rum i över ett halv år, så har vi ändå inte nått de större konsekvenserna, det är även de konsekvenser som kommer ju mer tiden går.  Detta visas inte endast att de ”mest förmögnaste” har förlorat pengar utan även de återstående invånarna har förlorat delar av sitt kapital som lär bidra till större arbetslöshet, mera krav på politikerna som styr landet som i sin tur gör att konsekvenserna för alla i landet står inför en ny verklighet åren framåt.

Orsaker del 1

Finanskrisen har många olika orsaker till varför den har uppstått, och som jag har nämnt i mina tidigare inlägg så har aktiernas värde rasat, pengarnas värde sjunkit, bilindustrins försäljning gått ner, arbetslösheten förvärrats med mera. När man når en finanskris (som med andra ord är en lågkonjunktur) så finns det flera olika faktorer som man märker av vid samma tidpunkt att den är närvarande. Som exempel, arbetslösheten ökar, det råder inflation dvs att valutorna minskar i värde osv. Varför dagens finanskris uppstod just 2008 och inte senare eller tidigare finns inget direkt svar men det finns däremot ett svar på varför det inträffade.

Sedan mitten av 90-talet har världen haft det bra ställt ekonomisk, det har i alla fall inte varit ”så dåligt” ställt som det är för tillfället och som det säkert kommer vara under några år framåt. Detta gjorde att flera bolag startade eller expanderade, som i sin tur ledde till att fler människor blev anställda och ekonomin växte på kort tid. När sedan finanskrisen tog världen med storm så föll dessa stora företags planer att få ekonomin att växa snabbt och att minska arbetslösheten. Med denna ”överraskning”, som finanskrisen var för många, så miste många sina arbeten världen över och arbetslösheten kom att gå upp till de föregående siffrorna om inte ännu högre, vilket jag personligen tror.

När finanskrisen var ett faktum i början av sin period så minns jag nu i efterhand att jag hörde ett radioprogram som handlade om finanskrisen där en svensk politiker (minns dessvärre inte vem) sa att man jämför dagens finanskris med depressionen som slog till 1929.

Det finns många orsaker till finanskrisen. De flesta av orsakerna startades i USA delvis därför att USA är den ledande makten i världen och den som har kontroll, men också för att de flesta av världens länder påverkas av dem inom de olika sektorerna.

Under den högkonjunktur som pågick innan dagens finanskris nådde oss, så var större delen av världen rika. De köpte det de ville ha även fast de kanske inte hade råd, de njöt av friheten som pengar kan ge en. Med andra ord så överhettade man ekonomin vilket gjorde att bankerna inte hade ”några” pengar kvar att låna ut till de intresserade. När ekonomin börjar bli överhettad så brukar det ofta resultera i en lågkonjunktur, eller rättare sagt en finanskris. Det var precis vad som hände denna gång, ekonomin blev överhettad och idag sitter vi där konsekvenserna har lett oss till.

Detta inlägg är del 1 av min fördjupning på uppgift två ”varför har krisen uppstått?” där jag nämner väldigt överblickande och går inte så djupt in på själva orsakerna var för sig. Det kommer komma i del 2.

DNs artikel ”Vad var det egentligen som hände?”

När jag började leta information till våran uppgift två i denna eximinations blogg så hittade jag en helt underbar artikel ur dn.se ekonomi delen som beskriver allt som vi flesta människor ställer till oss själva. Som vad var det som hände?, Varför hände det?, När tar den slut?. Jag vet att denna artikel är inte helt exakt vad denna veckas uppgift skall handla om, men eftersom jag fick en bättre kunskap om denna artikel tänkte jag att alla kan få ta del av den: http://www.dn.se/ekonomi/vad-var-det-egentligen-som-hande-1.741022

”Vad var det som egentligen hände?”

Amerikanska staten går in med 700 miljarder dollar för att rädda det finansiella systemet. Europeiska banker räddas undan konkurs av stater och det svenska banksystemet lider av kredittorka. DN har låtit tre professorer beskriva finanskrisen.

VAD ÄR DET EGENTLIGEN SOM HÄNT?
- Vissa låneinstitut har lånat ut pengar för frikostigt utan att kontrollera återbetalningsförmåga och säkerhet. När de sedan fått problem drar de med sig andra i fallet och vi får en kedjereaktion tvärs genom världsekonomin, säger Mats Larsson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

NÄR BÖRJADE FINANSKRISEN?
- För femton-tjugo år sedan, när lånemarknaden började förändras. Den som ger ett lån behövde inte längre vara den som tar risken att lånet kan bli en förlust. Det har uppstått nya finansiella instrument som gjort att en bank kan ge ett lån, men sedan paketera om det och sälja det vidare.

• Det gäller i hela världen och inte bara på den amerikanska bostadsmarknaden och det har lett till billigare lån. Men drivkrafterna för den som ger lånet att göra en bra kreditvärdering minskar när lånet ska säljas vidare, säger Per Strömberg, som är professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan.

VAR BÖRJADE KRISEN?
- På lånemarknaden. På den amerikanska bostadsmarknaden och till riskkapitalfonder gav man galna lån med för låg ränta till osäkra låntagare. De här lånen såldes vidare, säger Per Strömberg.

VARFÖR HÄNDE DET?
- Marknaden fick gå före regleringarna. Vissa institutioner stod under tillsyn, som banker, andra inte, som hedgefonder. Och det fanns olika tillsynsmyndigheter för olika institut. Ingen hade någon överblick. Bankregleringarna som finns för att de inte ska äventyra insättarnas pengar var anpassade till den gamla världen, säger Per Strömberg.

• En viktig orsak till att det hände är förstås de dåliga affärer som ledde till omkring 1.000 miljarder dollar i kreditförluster. Det är mycket pengar, men ändå en summa som det finansiella systemet borde klara av. Bara i måndags gick den amerikanska börsen som jämförelse ned motsvarande 1.200 miljarder dollar. Ändå står vi här. Problemet är att kreditförlusterna blir multiplicerade eftersom systemet är så komplext. Ingen vet vem som sitter med Svarte Petter. Det är som att ha tio glas framför sig och det är gift i ett av dem. Ingen kommer att våga dricka ur något av glasen, säger Per Strömberg.

VEMS ÄR SKULDEN?
Mats Larsson pekar på att USA i början av millenniet tog bort en statlig reglering som man infört efter 1930-talets kris. Det gjorde det möjligt för finansiella institutioner att låna ut pengar till människor med osäkra inkomster och utan tillgångar.

Per Strömberg framhåller att regleringarna och övervakningen inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Han pekar också på drivkrafterna för anställda på finansföretag att ta stora risker. Det har premierats med höga bonusar. Kreditförluster har ibland inte ens kunnat avläsas, eftersom lånen sålts vidare. Och har de synts har de inte lett till någon förlust för den anställde.

Martin Flodén, som är gästprofessor i nationalekonomi på Stockholms universitet, anser att det är en olycklig kombination av dels en bristande reglering som tillät de amerikanska bolåneföretagen att ta stora risker och ha en mycket aggressiv marknadsföring, och dels av att staten lagt sig i marknaden i och med att man startade och sedan sågs som garant för de två stora bolåneföretagen Fannie Mae och Freddie Mac. Företagen kunde ta oerhörda risker utan att behöva känna ansvar för det

VAD HÄNDER NU?
- Vi kan vänta oss en svagare ekonomisk tillväxt de kommande åren, speciellt i USA. Det ser bättre ut i Sverige än i många andra länder, bland annat för att vi har starka offentliga finanser vilket ger staten möjlighet att agera. Än så länge har det svenska banksystemet klarat sig bra. Bostadspriserna kommer att gå nedåt, men här har vi inte haft lika hög belåningsgrad som i USA, så konsekvenserna här blir sannolikt inte lika stora, säger Martin Flodén.

NÄR TAR DET SLUT?
- Om den amerikanska staten går in med räddningsåtgärder tror jag att det här kan vara över om drygt ett år, säger Mats Larsson.

Ewa Stenberg

(samma källa på hela inlägget)

Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi

Sedan tidigare har regeringarna i de olika länderna sagt att de skall hjälpa till så att de kan få dens land på bättre vägar, detta skulle ske genom räddningspaket. Men nu är det allt fler sektorer som ber om stödpaket så som inom banker, finansiella företag, bilindustrin och även idag ber kommunen om det dessutom.

Med finanskrisen så har/kommer arbetslösheten öka. Vilket som gör då att de som är det eller ligger på riskzonen för det att bli arbetslösa kommer att lägga en större press och krav på politikerna i dens land. Allt detta kan utvecklas till en revolution inom olika sektorer om politikerna inte kan göra något åt problemet eller rättare sagt om politikernas hjälp inte bidrar till något.

Om man tittar från ett svenskt perspektiv med stödpaketen, så gör Riksbanken flera sådana paket som ska bidra och gynna landet framåt i ekonomin. ”I huvudsak har dock den svenska finanssektorn erbjudits mer generella stöd.”

Många av de länder som är förknippade med bilindustrin har lovat eller redan har gett de lokala bilmärkena räddningspaket. T.ex. så har Franska staten gett Renault och PSA och Peugeot-Citroën 6,5 miljarder i euro men det är inte endast de som har gjort det utan det sägs även att Storbritannien skall ge räddningspaket till deras märken så att deras bilindustri ska bli förbättrad.

 (samma källa på hela inlägget)

Räddningspaket – flera sektorer – banker – finansiella företag – bilindustrin – kommunerna – Arbetslöshten – ökar – krav – politiker – kanske ny ”revolution” – Bilindustrin – Franska staten – Renault – 6,5 miljarder euro – räddningspaket – bilindusrtin förbättras.

Pundets ökning i värde

Det brittiska pundet har alltid varit en stark valuta, men på senare tid har det brittiska pundets värde sjunkitgentemot kronan, euron och dollarn. Efter att finanskrisen drabbade Storbritannien så föll pundet till en av de lägsta nivåerna på många år. Pundet som efter 11 september 2001var värd cirka 16 svenska kronor låg nyligen på endast 11,60kronor. Vilket som är en skillnad som har en betydelse.

Men sedan den ovan nämnda sänkningen så har pundet stärkts till 12,50kronor. Faktorn för det är enligt John Javeus, chef för valutaanalys på SEB, att det har bildats en stabilare bostadssituationi Storbritannien som har gjort att pundet börjar stiga i värde. John Javeus tror dessutom att under en kort sikt kommer pundet att öka i värde men att den på lång sikt inte är säker, som andra delar av världens valutor. Tidningen the Guardian, ser också att det börjar bli bättre på husmarknaden i landet, och detta bidrar också till att pundets värde ökas.

Tidningen the Guardian säger också att: ”Det faktum att banken uppges följa Bank of England exempel att trycka mer sedlar för att lätta på trycket, har fått analytiker att spå att Storbritannien kommer att gå snabbare ur den ekonomiska krisen än den europeiska kontinenten.”

(samma källa för hela inlägget)

Nuläget i Storbritannien

”Medans finanskrisen rullar på och makthavare lägger fram nya räddningspaket för att få igång bankernas utlåning och få fart på konjunkturen diskuteras åtgärder för att undvika en upprepning /…/ Mycket av diskussionen har hittills handlat om regleringar av finansmarknaden och förbättad övervakning.”

Enligt Mervyn King, chef för Bank of England så kommer det att bli svårt för Gordon Brown att genomföra ytterligare skattesänkningar inför nästa G20- möte. ”Vi ser de största sänkningar av räntorna som världen någonsin har skådat och vi ser att det genomförs de största finanspolitiska stimulanserna som världen någonsin enats om” sa Mervyn King. Med sitt uttalande så bryter Mervyn King mot centralbankens normala policy om att yttra sig om finanspolitiken som i detta fall gör att man ser stora försämringar av landets offentliga finanser.

I ett uttalande av Sveriges finansminister Anders Borg (M)så är han kritisk till att Storbritannien inte ”förenar sitt enorma bankstöd med större ägarmakt”. Hela världens banker har ont om pengar som skall hålla landet i fas, och i Anders Borgs uttalande säger han även att bankernaär i stort behov av nytt kapitalsom gör att landet snabbare ska komma upp på fötter.

Rebecca sammanfattning

Jag har sammanfattat vad den ekonomiska krisen innebär som examinationsuppgift, du kan läsa min sammanfattning på följande sida: Vad? enligt Rebecca

tänkte bara säga till er alla, alice erika och julia att jag har gjort grupper stående med vårat namn, exempel ”Rebecca”. Där vi också kan kategorisera våra inlägg så att tex Kristina kan ha bättre koll på vem som har skrivit vad. Hoppas det uppskattas av er alla.