England är inte ensamt

Ett av de största problemen och det som ger den största effekten är att den finansiella krisen inte bara är konjunkturell utan även att den är strukturell. Västvärlden har under de senaste årtiondena levt högt över sina tillgångar och nu är det dagas att betala notan. Det är riktigt som Alice skrev i sitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket” att Keynes tyckte att staten skulle överbrygga konjunktursvängningarna genom satsningar i infrastruktur och andra offentliga projekt, men allt kostar pengar och pengarna måste komma någonstans ifrån. 

Keynes idé var att staten skulle skapa arbeten och när man uppnått full sysselsättning skulle normala marknadskrafter komma tillbaka och nya jobb skapas genom naturlig efterfrågan.

Arbetslösheten i England beräknas under 2010 att överstiga 10% och samtidigt har huspriserna fallit med 35% sedan toppen 2007.  De två i kombination ger en minskad konsumtion och ett ökat sparande vilket påverkar industrin negativt och de drar ner på investeringarna vilket i sin tur ger ännu färre arbetstillfällen. Staten kan finansiera sina insatser genom att antingen låna på öppna marknaden genom att ge ut obligationer eller höja skatter. 

Om staten lånar mycket pengar höjer det räntenivån på långa lån och de företag som fungerar och de personer som behöver låna drabbas och lusten att investera minskar ytterligare. Att höja skatterna går till viss del men innebär i längden att de som får högre skatt vidtar åtgärder för att minska sin skatteposition eller kanske väljer att flytta med en minskad skattebas som resultat. 

Jag skrev som rubrik att ”England är inte ensamt” och med det menar jag att de är inte ensamma om krisen, krisen är global och alla länder har drabbats mer eller mindre. Om alla länder gör samma sak och lånar på obligationsmarknaden kommer efterfrågan på pengar driva upp räntan med inflation som resultat. Det svåra är att den strukturella krisen som i englands fall ger ett fall i BNP på 10% i år ger ett permanent behov av statliga ersättningsjobb och stora problem med finansiering av statsbudgeten. Staten måste både gasa och bromsa men jag tror att vi måste vänja oss vid en lägre konsumtionsnivå och att spara långsiktigt. Finanskrisen kommer ta flera år att reparera.

Källor:

wikipedia.se

Nordic Outlook, maj 2009, SEB

Per ”pappa” Molinder

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Keynes.html

Konsekvenser globalt

Den globala finanskrisen har lett till börsfall runt om i världen, storbanker som kollapsar och oroade sparare.

Det globala ekonomiska klimatet påverkas och även den globala ekonomiska psykologin. Då Européer har vant sig vid att ekonomin i Europa är relativt stabil, med låga räntor, kommer finanskrisen och dess konsekvenser som en chock efter några lugna och trygga år.

Framtiden är oklar men ser troligtvis ut att innehålla dramatiska sänkningar av investeringar och även minskade inkomster som leder till att konsumenterna spenderar mindre, vilket i sin tur leder till att företagen producerar ännu mindre och tvingas göra sig av med allt fler anställda.

Hanteringen av gränsöverskridande kriser är mycket dålig vilket gör att finansiella kriser ofta sprider sig till olika länder. Exempelvis så har många finansinstitut verksamhet i många fler än ett land, detta leder till att när ett sådant institut hamnar i svårigheter påverkas flera länder. Krisövningar och kunskapen om krishantering bör alltså förbättras.

Erika

Konsekvens individ

Konsekvenser individnivå:

Folk lånar pengar av bankerna, även de som egentligen inte har möjlighet till det. De konsumerar och har sedan ingen möjlighet attt betala tillbaka lånet till bankerna, bankerna får då inte tillbaka sina utlånade pengar och deras ekonomi gröps ur. Ingen vill investera i bankerna då alla håller hårt i sina pengar under svåra ekonomiska tider. Ingen har råd att konsumera, vilket leder till att företagen inte producerar som normalt och är då inte i lika stort behov av arbetskraft. Arbetslösheten ökar och konsumtionen minskar ytterligare. Allt detta leder till en allt kraftigare lågkonjunktur.

Erika

Storbritanniens ekonomi

Länge har Storbritanniens ekonomi varit stabil, dvs haft låg inflation och relativt låg arbetslöshet. Då den internationella ekonomin försvagades vände även Storbritanniens ekonomi och tillväxten sjönk och inflationssiffrorna försämrades.

Situtionen förvärrades succesivt uder hösten 2008 och regeringen tvingades sätta in krisåtgärder som omfattade insatser för att stödja de brittiska bankerna och stimulansåtgärder för att motverka en kraftig nedgång i den brittiska ekonomin.  Men trots detta tyder allt på att Storbritannien är på väg in i en djup recession med bland annat ökad arbetslöshet.

Krisen på bolånemarknaden har lett till sjunkande bostadspriser vilket i sin tur har lett till att de lägre värderingarna skapar problem för många innehavare av hus och bostäder.

Erika

Hej!

Jag har sammanfattat vad den ekonomiska krisen innebär som examinationsuppgift, du kan läsa min sammanfattning på följande sida: Vad? enligt Erika

 

Tjena!

Som Rebecca skrev så började finanskrisen i USA genom de så kallade subprime-lånen, dvs bolån till husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar.

Under president Clintons administration la man fram ett förslag som innebar att alla amerikanska medborgare skulle ha rätt till ett eget hem. Detta gav bankerna möjlighet att ge lån till låntagare som egentligen inte skulle ha dem. De krav som ställdes var väldigt låga och det gällde egentligen bara att ha ett jobb vid tillfället man sökte lånet för att bli accepterad som kund, även om det bara var ett tillfälligt eller deltidsjobb. För att locka låntagarna till att låna så sattes räntan under de första två åren väldigt lågt och efter två år skulle sedan en justering ske till en normal marknadsränta.

Bostadssäljarna (fastighetsmäklarna) jobbade tillsammans med långivarna och sa att om låntagarna inte fått tillräckligt bra lön för att kunna betala den högre räntan efter två år, så var det bara att sälja huset med vinst eftersom alla bostadspriser steg. För att långivarna själva skulle kunna finansiera sin utlåning slog bostadsinstituten ihop en massa huslån till stora obligationslån som i sin tur såldes till investerare världen över. Samtidigt som man kom på att samarbetet inte var bra och att alla låntagare inte kunde betala tillbaka så vände konjunkturen. På grund av detta började bostadsmarknaden sjunka och huslånen blev bara fler och fler.

I USA har man ett sätt att komma ifrån lån; lånet binds till huset och inte till låntagaren. Det enda låntagaren behöver göra är att flytta till en annan stat och skicka nycklarna till banken så är dom skuldfria. När fler och fler av subprimelåntagarna gjorde samma sak blev långivarna sittande med massor av hus som ingen ville köpa och som bara sjönk i värde.

När dessa subprimelån började förfalla blev obligationerna som sålts värdelösa och det var detta som skapade en global kreditkris. Det visade sig sedan att vissa banker satt på mängder av dessa ”värdelösa” obligationer vilket gjorde att banker och investerare inte vågade låna ut pengar till varandra.

I bland annat England hade bankerna och bostadsinstituten i sin jakt på avkastning köpt stora mängder subprimeobligationer från USA. När dessa förlorade sitt värde minskade även kapitalet i bankerna. Den brittiska bostadsmarknaden hade som i USA bara gått uppåt och för att öka sin utlåning så köpte även de brittiska bankerna amerikanska obligationer. När de amerikanska obligationerna började tappa värde samtidigt som den egna husmarknaden förlorade farten så gav det signaler till marknaden att allt började gå fel och folk valde att ta ut sina pengar från bankerna då de trodde att de inte skulle få tillbaka dem.

Ett exempel på detta är banken Northern Rock. Folk stod utanför och köade för att ta ut sina insatta pengar och för att undvika en total kollaps valde staten att gå in och nationalisera.

Det var detta som var början till det totala misstroendet mellan banker och investerare.

 

Källa: Per ”Pappa” Molinder, arbetar på SEK (Svensk Export Kredit)

presentation

Hej! Jag heter Erika Molinder och jag går mitt andra år som samhällsvetenskapare på Enskilda Gymnasiet i Stockholm. Som Rebecca nämnde i förra inlägget så har vi fått som uppgift att skapa denna blogg och föra en diskussion om den ekonomiska krisen och hur den har påverkat Storbritannien.

Då vår lärare Kristina Alexanderson har upptäckt det fantastiska med bloggar har detta gjort mig och mina klasskamrater till något utav experter på att skriva för webben. Tidigare erfarenheter har jag från att ha skapat en hemsida, tillsammans med två andra elever, om John Ajvide Lindqvists roman ”Låt den rätte komma in” och en blogg om R.L. Stevensons roman ”Dr. Jekyll och Mr. Hyde.”

Om du känner för att besöka någon av bloggarna som båda är bidrag i tävlingen Webbstjärnan 2009 så klicka bara på någon av länkarna nedan:

http://www.osvib.se eller                                                                                                                                                        www.romanbloggen.se

Det var allt för nu, tack och hej!

Erika