Lär av Indien

Det blev rekordyra på börsen efter det indiska valet. Bombaybörsen går strålande. Under sin 134-åriga historia har den indiska aktiebörsen aldrig stigit med 17 procent på en och samma dag. Inte heller har det hänt att börsen stängts innan den ordinarie handelsdagen var slut.

Erfarenhet ger kunskap eller gamla människor vet bäst. Därför kan Storbritannien lära av Indien. För hur kommer det sig att det plötsligt går fantastiskt för Indien när andra länder hukar för finanskrisen?

”Rekordyra på börsen efter indiska valet” står det i Svd:s näringsdel idag. Det förvånar mig verkligen att det kan gå så bra för ett land som Indien under dessa svåra tider. När jag tänker Indien kommer det ofta upp bilder på fattigdom i mitt huvud. Speciellt nu när den omtalade filmen ”Slumdog millionaire” kom ut på bio. Det har stått mycket i tidningarna att barnen, som spelar huvudrollerna, ska tillbaka till slummen. Med detta har jag läst mycket om Indiens breda slumområden.

Tydligen var det väntat att kurserna skulle stiga kraftigt efter lördagens valresultat. Kongresspartiet gav nämligen en mycket större framgång än opinionsmätningarna visat. Indien har fått nya hopp och det kan bero på USA:s nya president. Trots att krisen bröt ut i USA så har presidentvalet där givit en positiv effekt till Indien. Frågan är nu om Barack Obama skulle kunna ge samma positiva effekt på Storbritannien.

Världen kände på sig att det skulle gå bra för Indien och därför blev köptrycket starkt på Bombaybörsen. Med ordet ”bra” menar jag en stabil regeringsbildning och tillräckligt med stöd av parlamentet till kongresspartiets allians.

Nu är det inte svårt att lista ut hur Storbritannien ska härma Indien, alltså få andra länder att tro på landet och satsa på Storbritanniens börs. Går det bättre på börsen kommer pundet att stiga i värde och vägen till högkonjunktur blir inte lika brant.

För en bättre börs behöver Storbritannien stabilisera sin regering.

Enligt landguidens ”aktuella politik” kan vi förstå att Storbritanniens styre inte är stabiliserat. Under våren 2009 hamnade parlamentsledamöter från de tre stora partierna i blåsväder sedan uppgifter om utgifter läckt ut till medierna. I och med en sådan händelse kan befolkningen tappa förtroendet för sitt lands styre och det gör även omvärlden. Ledamöterna hade brutit mot regler för att slippa lägga ut egna utgifter. Det räcker inte att premiärminister Brown har bett om ursäkt åt alla partiets vägnar. Nu senast har det höjts röster för att Brown ska avgå.

Källor:http://www.dn.se/opinion/huvudledare/hopp-for-indien-1.869146, SvD, Landguiden.se

Europaparlamentet – en lösning till finanskrisen?

Det är svårt att veta vilka exakta åtgärder som behövs för att lösa en finanskris. Det är för att länder påverkas på olika sätt och olika mycket.

Vilka är egentligen de utlösande faktorerna? Vi vet t ex. att USA:s bolånekris är en anledning till finanskrisen. Men hur ska man åtgärda den världsliga finanskrisen? Det kanske är bäst att utgå från där det började, i USA, eller kanske satsa på vad sitt eget land behöver. Jag har tänkt ut en möjlig lösning för Europa, alltså Storbritannien. Och det är att se vad Europaparlamentet kan styra och påverka. 

Jag läste en artikel i SvD om Europaparlamentet och dess makt.                                                                                Enligt Rolf Gustavsson, som har följt hur parlamentets utveckling, är inte EU-parlamentet längre en tandlös papperstiger.

EU-parlamentet är idag en aktör i europeisk lagstiftning och allt viktigare för europeisk politisk opinionsbindning. Parlamentet är nämligen medbestämmande i alla EU-lagar om Lissabon-föredraget träder i kraft vid årsskiftet.

En kort inblick hur EU-parlamentet påverkar:

EU-kommissionen har idag utvecklats till ett tvåkammarsystem. När EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag går det samtidigt till folkvalda EU-parlament (andra kammaren) och till Ministerrådet som är regeringarnas organ (senaten).  För att lagförslaget ska gå igenom måste både EU-parlamentet och Ministerrådet godkänna förslaget. Två tredjedelar av EU:s lagstiftning omfattas idag av den medlagstiftande proceduren. Detta förvandlar parlamentet från en allmän diskussionsklubb till ett maktcentrum som behandlar och påverkar de senaste årens tyngsta beslut som:

• Tjänstedirektivet
• Kemikaliedirektivet
• Klimatpaketet

 

 

Varför tas då inte beslut om åtgärder för finanskrisen? I samma källa står det även att EU-parlamentet kan avsätta EU-kommissionen och kontrollera hur EU:s budget används.

En faktor till dagens minskade turism i Storbritannien kan ha sitt ursprung i Jacques Santers kommissons avgång 1999. Detta för hotet att parlamentet skulle fälla kommissionen i misstroendeomröstning. I bakgrunden till Sanders avgång avslöjades även dess hantering av BSE och galna kosjukan i Storbritannien. Sanders avgång gjorde indirekt Storbritannien till ett mindre intressant turistmål. Citerat från landguiden.se:

”Turismen bidrar med ungefär fem procent av BNP och sysselsätter över två miljoner människor.” 

Eftersom det är 2 miljoner som jobbar inom turismen i Storbritannien blir följderna, av minskad turism, arbetslöshet. Därmed kanske lån tas då människor inte ha råd med samma standard.
Källor: Svd.se och landguiden.se

Våra källor

I våra inlägg om Finanskrisen i Storbritannien har vi använt oss av:

• Skriftliga källor (tidning, internet, bok)
• Muntliga källor (lärare och föräldrar mm)

De källor som har varit mest pålitliga i vårt arbete har enligt mig varit officiella dagstidningar såsom SvD och DN. Varför jag anser det är för att jag förmodar att de källorna har färre mellanhänder än vad muntliga källor har. Däremot är DN en mer liberal källa medan Svd är mer högerinriktad. 

Den nyhetstidning jag har valt att använda mig av är SvD därför att min familj prenumererar på den och därmed är den närmast till hands. Jag föredrar även SvD framför andra nyhetstidningar på grund av det tydliga språket och mycket relevant information.

Nu i efterhand ångrar att jag inte använde SvD som källa i början av bloggen, utan wikipedia. Alice skrev i tidigare inlägg att det är bra att använda wikipedia för att ”förklara begrepp och ord”. Jag håller absolut med om det och ångrar därför att jag använde wikipedia som källa för ett helt inlägg.

Mina föräldrar har funnits till hands när jag behövt ställa enklare frågor ex:

”Är SvD politiskt inriktat på något sätt?”

Mer har jag inte vågat fråga eftersom jag inte anser att de är speciellt pålitliga källor, då de har fullt upp med jobb och min påfrestande lillebror. Jag har däremot kunnat tillförlita mig på vår lärare Kristina Alexanderson eftersom hon, enligt mig, har en himla stor koll på allt möjligt som händer i världen. Och att det även ingår i hennes yrke.

Jag har även varit på Statsbiblioteket och lånat ”Vår Ekonomi” av Klas Eklund. Det gjorde jag för att vara säker på vad jag egentligen skulle skriva om på den här bloggen och ha ”Vår Ekonomi” som ett slags facit.

Pålitliga källor?

För att veta vad en pålitlig källa är måste man veta vad källkritik innebär. Jag kommer att definiera vad ordet källkritik innebär utifrån skolverkets hemsida. Skolverkets hemsida om källkritik är baserad på utbildade lärares och biblotikaries kunskaper och åsikter. Dock tar de inget ansvar för webbplatsen men bidrar med synpunkter, idéer och förslag på förbättringar.

Källkritik handlar om att granska information från olika källor. Det handlar om att utveckla sitt kritiska tänkande och därmed dra egna slutsatser och fatta egna beslut.

Det finns olika typer av källor. Här är tre exempel som är direkt taget från skolverkets hemsida:

skriftlig (allt från handskrivna texter till texter på Internet)

muntlig (allt från ett rykte du hör på stan till en radio- eller TV-intervju)

materiell (allt från arkeologiska fynd till fingeravtryck)

Sen finns det även primära och sekundära källor. Primära källor är mer tillförlitliga än sekundära eftersom de är oberoende. Det vill säga att det inte finns några mellanhänder, några som skulle ha kunnat påverka informationen.

Det är viktigt att veta om källan är vinklad eller inte. Vill du ha information sätt från olika perspektiv är det bra att veta tex i vilket politiskt parti personen (som är källan) är med i.

Eftersom vi håller på med en aktuell uppgift, dagens finanskris, bör vi använda oss av aktuell information. I annat fall äldre källor vid basfakta såsom lagar.

Arbetslöshet, en konsekvens (3)

Idag vid frukostbordet läste jag Svenska Dagbladets nyhetsartikel ”Iskall solkust”. Den handlade om massarbetslösheten som sprider ut sig över Spanien. Detta är ett resultat av finanskrisen. Där är över 17 procent av befolkningen utan jobb vilket motsvarar 4 miljoner människor. Det verkar vara i princip omöjligt att få ett jobb.

”Jag har skickat mitt cv över hela landet men har inte ens fått komma på en intervju”, säger Antonio López som tidigare har jobbat för en elektronikkedja.

I Storbritannien ökar arbetslösheten med stormsteg. Inte sedan 1997 har arbetslösheten varit så hög som idag. Den har nämnligen stigit till över 2 miljoner personer.

Hela Europa är i oro när finanskrisen nu slår igenom på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna i Storbritannien räknar med att 140000 jobb försvinner enbart i verstadsindustrin under 2009. Våldsamma protester bryter ut i februari när utländska arbetare anställs vid raffinaderiet Linsey.

Lönesubvention, en behovsprövad stödform, avskaffades i slutet av 1970-talet i Storbritannien. Däremot har USA kvar den här stödformen. Idag ser det ut som om landet ångrar avskaffningen för 30 år sedan då ett lönesubventionerande arbete bör främja att en arbetslös placeras på den öppna arbetsmarknaden.

källor: http://www.e24.se/makro/varlden/artikel_1182873.e24

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Arbetslöshet, en konsekvens

Arbetslöshet bestäms av mellanskillnaden mellan dem som är arbetsföra men saknar jobb och dem som har sysselsättning. Ett exempel: Det finns 100 arbetsföra personer. 93 av dem har jobb resten är inte sysselsatta. Resultatet är då en arbetslöshet på 7 procent.

Storbritannien och USA har de senaste decennierna utvecklats på liknande sätt. Länderna har båda påverkats av oljekriserna på 1970-talet, långsam tillväxt och därpå ökande konkurrens från bland annat Asien. Jag förmodar att trycket från den asiatiska världsdelen knappas kommer att minska. Asien har fantastiska tillgångar av arbetskraft och en stark strävan att utvecklas och kunna jämföra sig med länder i väst. Den billiga arbetskraften i Asien resulterar till att vi i väst väljer att handla med de länderna. Idag är situationen lönsam för Europa, USA osv., men när Asiens länder utvecklas i rekordfart, vilket det gör, kommer troligen lönsamheten att vända. Arbetskraften i öst kommet att stärkas i och med den snabba utvecklingen, vilket kommer att öka arbetslösheten i väst.

Källor:http://www.aftonbladet.se/ekonomi/finanskrisen/article3551327.ab

VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123 och 493, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Varför Storbritannien drabbas av finanskrisen

 

Enligt världsbanken, FN:s Ekonomiska och sociala råd, är Storbritannien världens 6:e största ekonomi. Finanssektorn har en betydande roll för landets ekonomi och i London finns världens största finanscentrum. Europas tredje största finanscentrum finns i Edingburgh, Skottlands huvudstad.

I ett finanscentrum rankas internationella valuta- och värdepapper enligt olika kriterier. Placeringen rangordnas beroende på storlek av värdepappershandeln,  antalet multinationella företag med kontor eller bruttonationalprodukt (BNP).

Storbritannien är inte bara världens 6:e största ekonomi utan även världens 6:e största turistdestination med ca 24 000 000 turister per år. Hela sjuttio procent av all sysselsättning i landet sker inom servicesektorn. Det kan därför vara till en nackdel om pundet ökar i värde då turister inte har råd att besöka landet.

Den industriella revolutionen tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Det var alltså här som den industirella levnadsstandarden
startade. I och med fler industriet och fortsatt utveckling, i Storbritannien, är det nödvändigt med mycket energi. Energisektorn omfattar 10 procent av allt BNP, mer än i något annat industriland. Energin behövs bland annat vid olje- och naturgaproduktion i Skottland eftersom det är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge och Europeiska Unionen).

Vad som också förvärrar den ekonomiska krisen, i Storbritannien, är landets handelspartner. En av de viktigaste är nämnligen USA – där finanskrisen startade. Andra är Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Valutan som det köps och säljs för är pund. Därför är det viktigt att Storbritanniens egna valuta har ett stabilt värde för att inte öka inflationstrycket i och med handel med andra länder. 

Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Storbritannien

Alistair Darling samarbetar med EU:s finansministrar

I september 2008 möts EU:s finansministrar och centralbankchefer i Nice. Detta för att förhindra hotet att en andra våg av bank-finanskriser infinner sig i Europa. Läget visar sig vara allvarligare än trott.

En svensk finansminister ansvarar för landets ekonomiska politik, men alla EU:länder styr inte sin ekonomi på samma sätt. Finanspolitiken i Sverige innebär att riksdag och regering använder statens budget för att reglera och motverka konjunktursvängningar.                                                                                                                 I Storbritannien är det bankerna som är ansvariga för räntan. Finansministern sätter inflationsmålet vilka bankerna måste anpassa sig efter. Han har stor påverka gällande vilka bankdirektör som utnämns och biträdande bankchefer. Regeringen har även rätt till att ge instruktioner till bankerna om hur de ska sköta deras räntesatser i extremfall, under en begränsad period. Tidigare har den makten aldrig använts, men som situationen ser ut idag är det en backup. 

Tillbaka till mötet i Nice.

Christine Lagarde skriver att Europa har utsatts för trippelchock.

1. Den globala konjunkturen är kraftigt försvagad till följd av bolånekrisen i USA.
2. Kraftig höjning av olje-och råvarupriserna trots vissa sänkningar.
3. Den internationella konkurrenskraften för den europeiska exportindustin har minskat i samband med att euron stärkts. 

Storbritanniens finansminister Alistair Darling väljer då att uppmärksamma regeringen att eventuellt tvingas stimulera marknaden för bostadsfinansiering för att undvika en priskollaps på fastighetsmarknaden. 

Darling har vid ett antal tillfällen uppmanat banker och andra finansföretag att presentera en realistisk bedömning av riskexponeringen, både utanför och i balansräkningen.

Dessvärre finns det inte mycket mer Darling kan göra åt situationen, annat än att tillkännage hög beredskap och att inte tillåta en finansiell systemkris i Europa.

Redan i september 2008 var läget kritiskt och EU:s finansministrar såg att de behövde lägga på ett kol. Men har Darling verkligen gjort det och hur har resultatet blivit? Mer om det senare…

Presentation

Hej! Jag heter Julia Haking och läser det samhällsvetenskapliga programmet vid Enskilda gymnasiet i Stockholm. Som Rebecca tidigare nämnt har vi fått i uppgift, av vår svensk- samt samhällslärare Kristina Alexanderson, att blogga om den ekonomiska krisen i Storbritannien. 

Jag har liksom mina medskribenter en del erfarenhet av att blogga genom tidigare skoluppgifter i bloggform. Under höstterminen 2008 har jag varit med och skapat BlackInRock. En blogg grundad på John Ajvide Lindqvists debutroman ”Låt den rätte komma in”. BlackInRockger dig en spännande inblick av Blackeberg, en förort till Stockholm, utifrån romanens perspektiv.
Kort därefter tilldelades vi i klassen ännu en webbuppgift av lärare Kristina Alexanderson. Den här gången skulle vi föra litterära samtal i grupp. Jag och tre klasskamrater fick blogga om den märkliga men spännande romanen ”Värddjuret”, av den svenska författarinnan Marie Hermanson.
De två bloggarna jag nu nämnt har ingått i kursen svenska B.
Nu riktar vi istället in oss på samhällskunskap B, och därmed den ekonomiska krisen i Storbritannien.

Vi ses snart igen!

/Julia Haking