Konsekvenser globalt

Den globala finanskrisen har lett till börsfall runt om i världen, storbanker som kollapsar och oroade sparare.

Det globala ekonomiska klimatet påverkas och även den globala ekonomiska psykologin. Då Européer har vant sig vid att ekonomin i Europa är relativt stabil, med låga räntor, kommer finanskrisen och dess konsekvenser som en chock efter några lugna och trygga år.

Framtiden är oklar men ser troligtvis ut att innehålla dramatiska sänkningar av investeringar och även minskade inkomster som leder till att konsumenterna spenderar mindre, vilket i sin tur leder till att företagen producerar ännu mindre och tvingas göra sig av med allt fler anställda.

Hanteringen av gränsöverskridande kriser är mycket dålig vilket gör att finansiella kriser ofta sprider sig till olika länder. Exempelvis så har många finansinstitut verksamhet i många fler än ett land, detta leder till att när ett sådant institut hamnar i svårigheter påverkas flera länder. Krisövningar och kunskapen om krishantering bör alltså förbättras.

Erika

Konsekvens individ

Konsekvenser individnivå:

Folk lånar pengar av bankerna, även de som egentligen inte har möjlighet till det. De konsumerar och har sedan ingen möjlighet attt betala tillbaka lånet till bankerna, bankerna får då inte tillbaka sina utlånade pengar och deras ekonomi gröps ur. Ingen vill investera i bankerna då alla håller hårt i sina pengar under svåra ekonomiska tider. Ingen har råd att konsumera, vilket leder till att företagen inte producerar som normalt och är då inte i lika stort behov av arbetskraft. Arbetslösheten ökar och konsumtionen minskar ytterligare. Allt detta leder till en allt kraftigare lågkonjunktur.

Erika

Krisen sätter sina spår i oss

Konsekvenser för krisen syns överallt i världen, som vi alla har lagt märke till. Vi alla ser de mer eller mindre. T.ex. som min samhälls lärare och mentor Kristina Alexandersson, på Enskilda Gymnasiet, sa under en lektion under vårterminen, som jag reflekterar,

att för ett års sen kunde man få det jobb man ville medans att idag är det svårare och inte lika lätt att jobba med vad man vill, pga finans krisen.

Detta referat menar att åren innan krisen kommer igång, så kan man nå det man vill nå, medans under krisens gång så blir det svårare att nå sina mål. Detta visar att krisen har konsekvenser som inte allt gynnar oss.

De visande konsekvenserna är att

• Arbetslösheten ökar
• Pengar värdet blir ostabilt
• BNP minskas
• Budgetunderskottet ökar

Dessa konsekvenser ser man världen över, oavsett om det är i USA, Sverige eller Storbritannien så drabbas vi alla av dessa konsekvenser. Som i sin tur att arbetslösheten och hemlösa kan öka radikalt inom de närmsta åren om vi inte försöker kämpa emot det. Vilket som vi redan har börjat på, vilket som är en bra början på startning.

Arbetslöshet, en konsekvens (3)

Idag vid frukostbordet läste jag Svenska Dagbladets nyhetsartikel ”Iskall solkust”. Den handlade om massarbetslösheten som sprider ut sig över Spanien. Detta är ett resultat av finanskrisen. Där är över 17 procent av befolkningen utan jobb vilket motsvarar 4 miljoner människor. Det verkar vara i princip omöjligt att få ett jobb.

”Jag har skickat mitt cv över hela landet men har inte ens fått komma på en intervju”, säger Antonio López som tidigare har jobbat för en elektronikkedja.

I Storbritannien ökar arbetslösheten med stormsteg. Inte sedan 1997 har arbetslösheten varit så hög som idag. Den har nämnligen stigit till över 2 miljoner personer.

Hela Europa är i oro när finanskrisen nu slår igenom på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna i Storbritannien räknar med att 140000 jobb försvinner enbart i verstadsindustrin under 2009. Våldsamma protester bryter ut i februari när utländska arbetare anställs vid raffinaderiet Linsey.

Lönesubvention, en behovsprövad stödform, avskaffades i slutet av 1970-talet i Storbritannien. Däremot har USA kvar den här stödformen. Idag ser det ut som om landet ångrar avskaffningen för 30 år sedan då ett lönesubventionerande arbete bör främja att en arbetslös placeras på den öppna arbetsmarknaden.

källor: http://www.e24.se/makro/varlden/artikel_1182873.e24

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Arbetslöshet, en konsekvens

Arbetslöshet bestäms av mellanskillnaden mellan dem som är arbetsföra men saknar jobb och dem som har sysselsättning. Ett exempel: Det finns 100 arbetsföra personer. 93 av dem har jobb resten är inte sysselsatta. Resultatet är då en arbetslöshet på 7 procent.

Storbritannien och USA har de senaste decennierna utvecklats på liknande sätt. Länderna har båda påverkats av oljekriserna på 1970-talet, långsam tillväxt och därpå ökande konkurrens från bland annat Asien. Jag förmodar att trycket från den asiatiska världsdelen knappas kommer att minska. Asien har fantastiska tillgångar av arbetskraft och en stark strävan att utvecklas och kunna jämföra sig med länder i väst. Den billiga arbetskraften i Asien resulterar till att vi i väst väljer att handla med de länderna. Idag är situationen lönsam för Europa, USA osv., men när Asiens länder utvecklas i rekordfart, vilket det gör, kommer troligen lönsamheten att vända. Arbetskraften i öst kommet att stärkas i och med den snabba utvecklingen, vilket kommer att öka arbetslösheten i väst.

Källor:http://www.aftonbladet.se/ekonomi/finanskrisen/article3551327.ab

VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123 och 493, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Storbritanniens ekonomi

Länge har Storbritanniens ekonomi varit stabil, dvs haft låg inflation och relativt låg arbetslöshet. Då den internationella ekonomin försvagades vände även Storbritanniens ekonomi och tillväxten sjönk och inflationssiffrorna försämrades.

Situtionen förvärrades succesivt uder hösten 2008 och regeringen tvingades sätta in krisåtgärder som omfattade insatser för att stödja de brittiska bankerna och stimulansåtgärder för att motverka en kraftig nedgång i den brittiska ekonomin.  Men trots detta tyder allt på att Storbritannien är på väg in i en djup recession med bland annat ökad arbetslöshet.

Krisen på bolånemarknaden har lett till sjunkande bostadspriser vilket i sin tur har lett till att de lägre värderingarna skapar problem för många innehavare av hus och bostäder.

Konsekvenser av finanskrisen är att…

1. folkets ekonomi blir urholkad då pundets värde sjunker stiger
2. folk får en låg levnadsstandard då de måste dra in på utgifter
3. folk sparar sina pengar vilket gör att det ekonomiska kretsloppet stannar av
4. investeringarna avtar
5. företagsverksamheten avstannar/går i konkurs eller liknande
6. bankerna töms på kapital
7. bankerna lånar inte av/ut till varandra eftersom de är rädda för att inte få tillbaka något
8. bankerna måste ta lån av staten
9. staten tar stora lån för att kunna låna ut till bankerna
10. statsskulden stiger

Pundets värde sänks stiger (1) som Rebecca skrev i ett tidigare inlägg. Då pundets värde sjunker stiger så stiger priserna vilket gör att befolkningen inte kan köpa lika mycket (2) som förut, efterfrågan minskar. Då efterfrågan minskar (3) så har företagen massor med produkter/tjänster på lagret som ingen vill ha vilket resulterar i konkurs eller stora lån. Detta är en ond spiral, allt går nedåt (4) och vi kommer inte komma upp på fötterna igen om inte de som faktiskt har pengar ser till att investera och liknande. Det är precis det företag/banker gör när de tar lån, de försöker upprätthålla det de har. När efterfrågan nu sjunkit så minskar utbudet (5), om ingen vill ha strumporna jag producerar så slutar jag ju tillslut att tillverka dem, eller hur? Företagen slutar producera/erbjuda tjänster och ekonomin avstannar. Detta gör att alla börjar låna, företag liksom privatpersoner. Bankerna töms (6), de lånar inte ut till någon annan bank i rädsla av att aldrig få tillbaka det (7). Detta gör att staten måste gå in och hjälpa, många företag och banker förstatligas och staten måste även ta stora lån för att klara av allt (8/9). Detta gör att statsskulden stiger (10) och måste betalas av kommande generationer.

Källa: DN/SvD, bloggen,  Thessan  Langhard (min mamma)

Hej

Superstressade S2:or jag har ett litet arbetsförslag till er för att minska bördan med bloggen…

Vi kan kalla det Kristinas-konsekvens-metod det lyder som följer:

• läs en valfri artikel om finanskrisen… som belyser dess konsekvenser (nästan alla artiklar gör det)
• blogga om den artikeln,
• en konsekvens i taget = ett inlägg i bästa fall…
• försök belysa den (konsekvensen)  fullt ut…

Kristinaa-andra-konsekvens-analys-metod 

• titta igenom och läsa era inlägg om orsaker
• analysera (det kan ni) 
• vilka konsekvenser det får på ekonomin?
• på hushållen,
• på företagen
• på kreditinstituten
• och på offentliga sektorn

Gör en analys om en konsekvens av en av de orsaker som ni analyserat tidigare på bloggen.

• Gör ett inlägg,
• Använd den det ekonomiska kretsloppet
• Använd BNP-ekvationen

Kommentarskolan

• kommentera eventuellt andra inlägg som belyser samma konsekvens,
• eller andra konsekvenser…

Kristinas-tredje-konsekvens-analys-metod 

Ta en paus från bloggen i två dagar, (om du kan) och läs eventuellt en ny bra artikel som belyser en annan trevlig konsekvens av krisen, och blogga om den, efter din paus. Bry dig inte om att andra inte bloggar, eller att du inte har läst alla inlägg som kommit in. Och strunta i om ditt inlägg blir samma som någon annans, du bloggar med måtta…

Gör dina inlägg  och läs igenom era fantastiska bloggar sedan igenom orsaker vi lägger nog fokus på det vid insändaruppgiften.

Några av er, som är i Rotterdam på EYP är glatt undantagna från att delta i uppgiften. De av er som är i Rotterdam blir bedömda på sina inlägg före Rotterdam.

Men tänk på att blogga med måtta…

Frågor invändningar vänd er till mig

K

Med en brasklapp till er som redan bloggar med måtta… allt är relativt!

Konsekvenserna för de rika i Storbritannien

Enligt sveriges radio hemsida, som har fått sitt fakta från brittiska tidningen the Sunday Times, så har Storbritannien drabbadas av finanskrisen inom olika sektorer. Där bland annat de rikaste i landet har blivit mindre rika, vilket som visar att ekonomin har slagit till åt alla. Tidningen the Sunday Times uppger att den rikaste i landets förmögenhet har minskat med hela 60 procent från förra året. Detta i sin tur visar att finanskrisen går emot alla, oavsett inkomst.

Men det här är bara början av konsekvenserna för de rika ur denna aspekt. Precis som sveriges radio skribent skriver;

 ”Sedan listan sammanställdes har naturligtvis tiderna blivit ännu sämre och konsekvenserna av det ser vi kanske om ett år.” 

Vi är nu i början av finanskrisen även fast den har ägt rum i över ett halv år, så har vi ändå inte nått de större konsekvenserna, det är även de konsekvenser som kommer ju mer tiden går.  Detta visas inte endast att de ”mest förmögnaste” har förlorat pengar utan även de återstående invånarna har förlorat delar av sitt kapital som lär bidra till större arbetslöshet, mera krav på politikerna som styr landet som i sin tur gör att konsekvenserna för alla i landet står inför en ny verklighet åren framåt.