Arbetslöshet, en konsekvens (3)

Idag vid frukostbordet läste jag Svenska Dagbladets nyhetsartikel ”Iskall solkust”. Den handlade om massarbetslösheten som sprider ut sig över Spanien. Detta är ett resultat av finanskrisen. Där är över 17 procent av befolkningen utan jobb vilket motsvarar 4 miljoner människor. Det verkar vara i princip omöjligt att få ett jobb.

”Jag har skickat mitt cv över hela landet men har inte ens fått komma på en intervju”, säger Antonio López som tidigare har jobbat för en elektronikkedja.

I Storbritannien ökar arbetslösheten med stormsteg. Inte sedan 1997 har arbetslösheten varit så hög som idag. Den har nämnligen stigit till över 2 miljoner personer.

Hela Europa är i oro när finanskrisen nu slår igenom på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna i Storbritannien räknar med att 140000 jobb försvinner enbart i verstadsindustrin under 2009. Våldsamma protester bryter ut i februari när utländska arbetare anställs vid raffinaderiet Linsey.

Lönesubvention, en behovsprövad stödform, avskaffades i slutet av 1970-talet i Storbritannien. Däremot har USA kvar den här stödformen. Idag ser det ut som om landet ångrar avskaffningen för 30 år sedan då ett lönesubventionerande arbete bör främja att en arbetslös placeras på den öppna arbetsmarknaden.

källor: http://www.e24.se/makro/varlden/artikel_1182873.e24

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Arbetslöshet, en konsekvens

Arbetslöshet bestäms av mellanskillnaden mellan dem som är arbetsföra men saknar jobb och dem som har sysselsättning. Ett exempel: Det finns 100 arbetsföra personer. 93 av dem har jobb resten är inte sysselsatta. Resultatet är då en arbetslöshet på 7 procent.

Storbritannien och USA har de senaste decennierna utvecklats på liknande sätt. Länderna har båda påverkats av oljekriserna på 1970-talet, långsam tillväxt och därpå ökande konkurrens från bland annat Asien. Jag förmodar att trycket från den asiatiska världsdelen knappas kommer att minska. Asien har fantastiska tillgångar av arbetskraft och en stark strävan att utvecklas och kunna jämföra sig med länder i väst. Den billiga arbetskraften i Asien resulterar till att vi i väst väljer att handla med de länderna. Idag är situationen lönsam för Europa, USA osv., men när Asiens länder utvecklas i rekordfart, vilket det gör, kommer troligen lönsamheten att vända. Arbetskraften i öst kommet att stärkas i och med den snabba utvecklingen, vilket kommer att öka arbetslösheten i väst.

Källor:http://www.aftonbladet.se/ekonomi/finanskrisen/article3551327.ab

VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123 och 493, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Konsekvenser av finanskrisen är att…

1. folkets ekonomi blir urholkad då pundets värde sjunker stiger
2. folk får en låg levnadsstandard då de måste dra in på utgifter
3. folk sparar sina pengar vilket gör att det ekonomiska kretsloppet stannar av
4. investeringarna avtar
5. företagsverksamheten avstannar/går i konkurs eller liknande
6. bankerna töms på kapital
7. bankerna lånar inte av/ut till varandra eftersom de är rädda för att inte få tillbaka något
8. bankerna måste ta lån av staten
9. staten tar stora lån för att kunna låna ut till bankerna
10. statsskulden stiger

Pundets värde sänks stiger (1) som Rebecca skrev i ett tidigare inlägg. Då pundets värde sjunker stiger så stiger priserna vilket gör att befolkningen inte kan köpa lika mycket (2) som förut, efterfrågan minskar. Då efterfrågan minskar (3) så har företagen massor med produkter/tjänster på lagret som ingen vill ha vilket resulterar i konkurs eller stora lån. Detta är en ond spiral, allt går nedåt (4) och vi kommer inte komma upp på fötterna igen om inte de som faktiskt har pengar ser till att investera och liknande. Det är precis det företag/banker gör när de tar lån, de försöker upprätthålla det de har. När efterfrågan nu sjunkit så minskar utbudet (5), om ingen vill ha strumporna jag producerar så slutar jag ju tillslut att tillverka dem, eller hur? Företagen slutar producera/erbjuda tjänster och ekonomin avstannar. Detta gör att alla börjar låna, företag liksom privatpersoner. Bankerna töms (6), de lånar inte ut till någon annan bank i rädsla av att aldrig få tillbaka det (7). Detta gör att staten måste gå in och hjälpa, många företag och banker förstatligas och staten måste även ta stora lån för att klara av allt (8/9). Detta gör att statsskulden stiger (10) och måste betalas av kommande generationer.

Källa: DN/SvD, bloggen,  Thessan  Langhard (min mamma)