Konsekvens individ

Konsekvenser individnivå:

Folk lånar pengar av bankerna, även de som egentligen inte har möjlighet till det. De konsumerar och har sedan ingen möjlighet attt betala tillbaka lånet till bankerna, bankerna får då inte tillbaka sina utlånade pengar och deras ekonomi gröps ur. Ingen vill investera i bankerna då alla håller hårt i sina pengar under svåra ekonomiska tider. Ingen har råd att konsumera, vilket leder till att företagen inte producerar som normalt och är då inte i lika stort behov av arbetskraft. Arbetslösheten ökar och konsumtionen minskar ytterligare. Allt detta leder till en allt kraftigare lågkonjunktur.

Erika

Krisen sätter sina spår i oss

Konsekvenser för krisen syns överallt i världen, som vi alla har lagt märke till. Vi alla ser de mer eller mindre. T.ex. som min samhälls lärare och mentor Kristina Alexandersson, på Enskilda Gymnasiet, sa under en lektion under vårterminen, som jag reflekterar,

att för ett års sen kunde man få det jobb man ville medans att idag är det svårare och inte lika lätt att jobba med vad man vill, pga finans krisen.

Detta referat menar att åren innan krisen kommer igång, så kan man nå det man vill nå, medans under krisens gång så blir det svårare att nå sina mål. Detta visar att krisen har konsekvenser som inte allt gynnar oss.

De visande konsekvenserna är att

• Arbetslösheten ökar
• Pengar värdet blir ostabilt
• BNP minskas
• Budgetunderskottet ökar

Dessa konsekvenser ser man världen över, oavsett om det är i USA, Sverige eller Storbritannien så drabbas vi alla av dessa konsekvenser. Som i sin tur att arbetslösheten och hemlösa kan öka radikalt inom de närmsta åren om vi inte försöker kämpa emot det. Vilket som vi redan har börjat på, vilket som är en bra början på startning.

Arbetslöshet, en konsekvens (3)

Idag vid frukostbordet läste jag Svenska Dagbladets nyhetsartikel ”Iskall solkust”. Den handlade om massarbetslösheten som sprider ut sig över Spanien. Detta är ett resultat av finanskrisen. Där är över 17 procent av befolkningen utan jobb vilket motsvarar 4 miljoner människor. Det verkar vara i princip omöjligt att få ett jobb.

”Jag har skickat mitt cv över hela landet men har inte ens fått komma på en intervju”, säger Antonio López som tidigare har jobbat för en elektronikkedja.

I Storbritannien ökar arbetslösheten med stormsteg. Inte sedan 1997 har arbetslösheten varit så hög som idag. Den har nämnligen stigit till över 2 miljoner personer.

Hela Europa är i oro när finanskrisen nu slår igenom på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna i Storbritannien räknar med att 140000 jobb försvinner enbart i verstadsindustrin under 2009. Våldsamma protester bryter ut i februari när utländska arbetare anställs vid raffinaderiet Linsey.

Lönesubvention, en behovsprövad stödform, avskaffades i slutet av 1970-talet i Storbritannien. Däremot har USA kvar den här stödformen. Idag ser det ut som om landet ångrar avskaffningen för 30 år sedan då ett lönesubventionerande arbete bör främja att en arbetslös placeras på den öppna arbetsmarknaden.

källor: http://www.e24.se/makro/varlden/artikel_1182873.e24

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Arbetslöshet, en konsekvens

Arbetslöshet bestäms av mellanskillnaden mellan dem som är arbetsföra men saknar jobb och dem som har sysselsättning. Ett exempel: Det finns 100 arbetsföra personer. 93 av dem har jobb resten är inte sysselsatta. Resultatet är då en arbetslöshet på 7 procent.

Storbritannien och USA har de senaste decennierna utvecklats på liknande sätt. Länderna har båda påverkats av oljekriserna på 1970-talet, långsam tillväxt och därpå ökande konkurrens från bland annat Asien. Jag förmodar att trycket från den asiatiska världsdelen knappas kommer att minska. Asien har fantastiska tillgångar av arbetskraft och en stark strävan att utvecklas och kunna jämföra sig med länder i väst. Den billiga arbetskraften i Asien resulterar till att vi i väst väljer att handla med de länderna. Idag är situationen lönsam för Europa, USA osv., men när Asiens länder utvecklas i rekordfart, vilket det gör, kommer troligen lönsamheten att vända. Arbetskraften i öst kommet att stärkas i och med den snabba utvecklingen, vilket kommer att öka arbetslösheten i väst.

Källor:http://www.aftonbladet.se/ekonomi/finanskrisen/article3551327.ab

VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123 och 493, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Storbritanniens ekonomi

Länge har Storbritanniens ekonomi varit stabil, dvs haft låg inflation och relativt låg arbetslöshet. Då den internationella ekonomin försvagades vände även Storbritanniens ekonomi och tillväxten sjönk och inflationssiffrorna försämrades.

Situtionen förvärrades succesivt uder hösten 2008 och regeringen tvingades sätta in krisåtgärder som omfattade insatser för att stödja de brittiska bankerna och stimulansåtgärder för att motverka en kraftig nedgång i den brittiska ekonomin.  Men trots detta tyder allt på att Storbritannien är på väg in i en djup recession med bland annat ökad arbetslöshet.

Krisen på bolånemarknaden har lett till sjunkande bostadspriser vilket i sin tur har lett till att de lägre värderingarna skapar problem för många innehavare av hus och bostäder.

Orsaker del 1

Finanskrisen har många olika orsaker till varför den har uppstått, och som jag har nämnt i mina tidigare inlägg så har aktiernas värde rasat, pengarnas värde sjunkit, bilindustrins försäljning gått ner, arbetslösheten förvärrats med mera. När man når en finanskris (som med andra ord är en lågkonjunktur) så finns det flera olika faktorer som man märker av vid samma tidpunkt att den är närvarande. Som exempel, arbetslösheten ökar, det råder inflation dvs att valutorna minskar i värde osv. Varför dagens finanskris uppstod just 2008 och inte senare eller tidigare finns inget direkt svar men det finns däremot ett svar på varför det inträffade.

Sedan mitten av 90-talet har världen haft det bra ställt ekonomisk, det har i alla fall inte varit ”så dåligt” ställt som det är för tillfället och som det säkert kommer vara under några år framåt. Detta gjorde att flera bolag startade eller expanderade, som i sin tur ledde till att fler människor blev anställda och ekonomin växte på kort tid. När sedan finanskrisen tog världen med storm så föll dessa stora företags planer att få ekonomin att växa snabbt och att minska arbetslösheten. Med denna ”överraskning”, som finanskrisen var för många, så miste många sina arbeten världen över och arbetslösheten kom att gå upp till de föregående siffrorna om inte ännu högre, vilket jag personligen tror.

När finanskrisen var ett faktum i början av sin period så minns jag nu i efterhand att jag hörde ett radioprogram som handlade om finanskrisen där en svensk politiker (minns dessvärre inte vem) sa att man jämför dagens finanskris med depressionen som slog till 1929.

Det finns många orsaker till finanskrisen. De flesta av orsakerna startades i USA delvis därför att USA är den ledande makten i världen och den som har kontroll, men också för att de flesta av världens länder påverkas av dem inom de olika sektorerna.

Under den högkonjunktur som pågick innan dagens finanskris nådde oss, så var större delen av världen rika. De köpte det de ville ha även fast de kanske inte hade råd, de njöt av friheten som pengar kan ge en. Med andra ord så överhettade man ekonomin vilket gjorde att bankerna inte hade ”några” pengar kvar att låna ut till de intresserade. När ekonomin börjar bli överhettad så brukar det ofta resultera i en lågkonjunktur, eller rättare sagt en finanskris. Det var precis vad som hände denna gång, ekonomin blev överhettad och idag sitter vi där konsekvenserna har lett oss till.

Detta inlägg är del 1 av min fördjupning på uppgift två ”varför har krisen uppstått?” där jag nämner väldigt överblickande och går inte så djupt in på själva orsakerna var för sig. Det kommer komma i del 2.

Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi

Sedan tidigare har regeringarna i de olika länderna sagt att de skall hjälpa till så att de kan få dens land på bättre vägar, detta skulle ske genom räddningspaket. Men nu är det allt fler sektorer som ber om stödpaket så som inom banker, finansiella företag, bilindustrin och även idag ber kommunen om det dessutom.

Med finanskrisen så har/kommer arbetslösheten öka. Vilket som gör då att de som är det eller ligger på riskzonen för det att bli arbetslösa kommer att lägga en större press och krav på politikerna i dens land. Allt detta kan utvecklas till en revolution inom olika sektorer om politikerna inte kan göra något åt problemet eller rättare sagt om politikernas hjälp inte bidrar till något.

Om man tittar från ett svenskt perspektiv med stödpaketen, så gör Riksbanken flera sådana paket som ska bidra och gynna landet framåt i ekonomin. ”I huvudsak har dock den svenska finanssektorn erbjudits mer generella stöd.”

Många av de länder som är förknippade med bilindustrin har lovat eller redan har gett de lokala bilmärkena räddningspaket. T.ex. så har Franska staten gett Renault och PSA och Peugeot-Citroën 6,5 miljarder i euro men det är inte endast de som har gjort det utan det sägs även att Storbritannien skall ge räddningspaket till deras märken så att deras bilindustri ska bli förbättrad.

 (samma källa på hela inlägget)

Räddningspaket – flera sektorer – banker – finansiella företag – bilindustrin – kommunerna – Arbetslöshten – ökar – krav – politiker – kanske ny ”revolution” – Bilindustrin – Franska staten – Renault – 6,5 miljarder euro – räddningspaket – bilindusrtin förbättras.