Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket

Ett räddningspaket är ett ekonomiskt stöd till de som behöver det, eller till de som regeringen anser behöver det. Summan är ofta otroligt stor, av den anledningen att få upp de behövande på fötterna igen (exempelvis företag). Storbritanniens regering har gett ut räddningspaket till:

• internationella institut, som Rebecca skriver om i sitt inlägg ”Storbritanniens framsteg under krisens gång”
• bilindustrin, ”Storbritannien skall ge räddningspaket till deras märken så att deras bilindustri ska bli förbättrad” skriver Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”
• banksystemet. Man försöker få bankerna att låna ut igen och våga låna av varandra, helt enkelt ett försök att få upp banksystemet på fötterna igen. Jag skriver om detta i mitt inlägg ”Den finansiella situationen idag”.

Det finns även några som efterfrågat räddningspaketen. ”Men nu är det allt fler sektorer som ber om stödpaket så som inom banker, finansiella företag, bilindustrin och även idag ber kommunen om det dessutom.” – Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”.

Syftet med räddningspaketen är att försöka förbättra ekonomin och få olika sektorer och industrier upp på fötterna igen. Kommer de ovannämnda faktorerna upp på fötter så får man också igång det ekonomiska kretsloppet och därmed är man ute ur finanskrisen.

Räddningspaket kan även kallas passiv arbetsmarknadspolitik.

Funkar detta då? Vad blir effekterna av dessa räddningspaket?

Källor: Bloggen

Tack! /Alice

Konsekvenser globalt

Den globala finanskrisen har lett till börsfall runt om i världen, storbanker som kollapsar och oroade sparare.

Det globala ekonomiska klimatet påverkas och även den globala ekonomiska psykologin. Då Européer har vant sig vid att ekonomin i Europa är relativt stabil, med låga räntor, kommer finanskrisen och dess konsekvenser som en chock efter några lugna och trygga år.

Framtiden är oklar men ser troligtvis ut att innehålla dramatiska sänkningar av investeringar och även minskade inkomster som leder till att konsumenterna spenderar mindre, vilket i sin tur leder till att företagen producerar ännu mindre och tvingas göra sig av med allt fler anställda.

Hanteringen av gränsöverskridande kriser är mycket dålig vilket gör att finansiella kriser ofta sprider sig till olika länder. Exempelvis så har många finansinstitut verksamhet i många fler än ett land, detta leder till att när ett sådant institut hamnar i svårigheter påverkas flera länder. Krisövningar och kunskapen om krishantering bör alltså förbättras.

Erika

Konsekvens individ

Konsekvenser individnivå:

Folk lånar pengar av bankerna, även de som egentligen inte har möjlighet till det. De konsumerar och har sedan ingen möjlighet attt betala tillbaka lånet till bankerna, bankerna får då inte tillbaka sina utlånade pengar och deras ekonomi gröps ur. Ingen vill investera i bankerna då alla håller hårt i sina pengar under svåra ekonomiska tider. Ingen har råd att konsumera, vilket leder till att företagen inte producerar som normalt och är då inte i lika stort behov av arbetskraft. Arbetslösheten ökar och konsumtionen minskar ytterligare. Allt detta leder till en allt kraftigare lågkonjunktur.

Erika

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Storbritanniens ekonomi

Länge har Storbritanniens ekonomi varit stabil, dvs haft låg inflation och relativt låg arbetslöshet. Då den internationella ekonomin försvagades vände även Storbritanniens ekonomi och tillväxten sjönk och inflationssiffrorna försämrades.

Situtionen förvärrades succesivt uder hösten 2008 och regeringen tvingades sätta in krisåtgärder som omfattade insatser för att stödja de brittiska bankerna och stimulansåtgärder för att motverka en kraftig nedgång i den brittiska ekonomin.  Men trots detta tyder allt på att Storbritannien är på väg in i en djup recession med bland annat ökad arbetslöshet.

Krisen på bolånemarknaden har lett till sjunkande bostadspriser vilket i sin tur har lett till att de lägre värderingarna skapar problem för många innehavare av hus och bostäder.

Konsekvenser av finanskrisen är att…

1. folkets ekonomi blir urholkad då pundets värde sjunker stiger
2. folk får en låg levnadsstandard då de måste dra in på utgifter
3. folk sparar sina pengar vilket gör att det ekonomiska kretsloppet stannar av
4. investeringarna avtar
5. företagsverksamheten avstannar/går i konkurs eller liknande
6. bankerna töms på kapital
7. bankerna lånar inte av/ut till varandra eftersom de är rädda för att inte få tillbaka något
8. bankerna måste ta lån av staten
9. staten tar stora lån för att kunna låna ut till bankerna
10. statsskulden stiger

Pundets värde sänks stiger (1) som Rebecca skrev i ett tidigare inlägg. Då pundets värde sjunker stiger så stiger priserna vilket gör att befolkningen inte kan köpa lika mycket (2) som förut, efterfrågan minskar. Då efterfrågan minskar (3) så har företagen massor med produkter/tjänster på lagret som ingen vill ha vilket resulterar i konkurs eller stora lån. Detta är en ond spiral, allt går nedåt (4) och vi kommer inte komma upp på fötterna igen om inte de som faktiskt har pengar ser till att investera och liknande. Det är precis det företag/banker gör när de tar lån, de försöker upprätthålla det de har. När efterfrågan nu sjunkit så minskar utbudet (5), om ingen vill ha strumporna jag producerar så slutar jag ju tillslut att tillverka dem, eller hur? Företagen slutar producera/erbjuda tjänster och ekonomin avstannar. Detta gör att alla börjar låna, företag liksom privatpersoner. Bankerna töms (6), de lånar inte ut till någon annan bank i rädsla av att aldrig få tillbaka det (7). Detta gör att staten måste gå in och hjälpa, många företag och banker förstatligas och staten måste även ta stora lån för att klara av allt (8/9). Detta gör att statsskulden stiger (10) och måste betalas av kommande generationer.

Källa: DN/SvD, bloggen,  Thessan  Langhard (min mamma)

DNs artikel ”Vad var det egentligen som hände?”

När jag började leta information till våran uppgift två i denna eximinations blogg så hittade jag en helt underbar artikel ur dn.se ekonomi delen som beskriver allt som vi flesta människor ställer till oss själva. Som vad var det som hände?, Varför hände det?, När tar den slut?. Jag vet att denna artikel är inte helt exakt vad denna veckas uppgift skall handla om, men eftersom jag fick en bättre kunskap om denna artikel tänkte jag att alla kan få ta del av den: http://www.dn.se/ekonomi/vad-var-det-egentligen-som-hande-1.741022

”Vad var det som egentligen hände?”

Amerikanska staten går in med 700 miljarder dollar för att rädda det finansiella systemet. Europeiska banker räddas undan konkurs av stater och det svenska banksystemet lider av kredittorka. DN har låtit tre professorer beskriva finanskrisen.

VAD ÄR DET EGENTLIGEN SOM HÄNT?
- Vissa låneinstitut har lånat ut pengar för frikostigt utan att kontrollera återbetalningsförmåga och säkerhet. När de sedan fått problem drar de med sig andra i fallet och vi får en kedjereaktion tvärs genom världsekonomin, säger Mats Larsson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

NÄR BÖRJADE FINANSKRISEN?
- För femton-tjugo år sedan, när lånemarknaden började förändras. Den som ger ett lån behövde inte längre vara den som tar risken att lånet kan bli en förlust. Det har uppstått nya finansiella instrument som gjort att en bank kan ge ett lån, men sedan paketera om det och sälja det vidare.

• Det gäller i hela världen och inte bara på den amerikanska bostadsmarknaden och det har lett till billigare lån. Men drivkrafterna för den som ger lånet att göra en bra kreditvärdering minskar när lånet ska säljas vidare, säger Per Strömberg, som är professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan.

VAR BÖRJADE KRISEN?
- På lånemarknaden. På den amerikanska bostadsmarknaden och till riskkapitalfonder gav man galna lån med för låg ränta till osäkra låntagare. De här lånen såldes vidare, säger Per Strömberg.

VARFÖR HÄNDE DET?
- Marknaden fick gå före regleringarna. Vissa institutioner stod under tillsyn, som banker, andra inte, som hedgefonder. Och det fanns olika tillsynsmyndigheter för olika institut. Ingen hade någon överblick. Bankregleringarna som finns för att de inte ska äventyra insättarnas pengar var anpassade till den gamla världen, säger Per Strömberg.

• En viktig orsak till att det hände är förstås de dåliga affärer som ledde till omkring 1.000 miljarder dollar i kreditförluster. Det är mycket pengar, men ändå en summa som det finansiella systemet borde klara av. Bara i måndags gick den amerikanska börsen som jämförelse ned motsvarande 1.200 miljarder dollar. Ändå står vi här. Problemet är att kreditförlusterna blir multiplicerade eftersom systemet är så komplext. Ingen vet vem som sitter med Svarte Petter. Det är som att ha tio glas framför sig och det är gift i ett av dem. Ingen kommer att våga dricka ur något av glasen, säger Per Strömberg.

VEMS ÄR SKULDEN?
Mats Larsson pekar på att USA i början av millenniet tog bort en statlig reglering som man infört efter 1930-talets kris. Det gjorde det möjligt för finansiella institutioner att låna ut pengar till människor med osäkra inkomster och utan tillgångar.

Per Strömberg framhåller att regleringarna och övervakningen inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Han pekar också på drivkrafterna för anställda på finansföretag att ta stora risker. Det har premierats med höga bonusar. Kreditförluster har ibland inte ens kunnat avläsas, eftersom lånen sålts vidare. Och har de synts har de inte lett till någon förlust för den anställde.

Martin Flodén, som är gästprofessor i nationalekonomi på Stockholms universitet, anser att det är en olycklig kombination av dels en bristande reglering som tillät de amerikanska bolåneföretagen att ta stora risker och ha en mycket aggressiv marknadsföring, och dels av att staten lagt sig i marknaden i och med att man startade och sedan sågs som garant för de två stora bolåneföretagen Fannie Mae och Freddie Mac. Företagen kunde ta oerhörda risker utan att behöva känna ansvar för det

VAD HÄNDER NU?
- Vi kan vänta oss en svagare ekonomisk tillväxt de kommande åren, speciellt i USA. Det ser bättre ut i Sverige än i många andra länder, bland annat för att vi har starka offentliga finanser vilket ger staten möjlighet att agera. Än så länge har det svenska banksystemet klarat sig bra. Bostadspriserna kommer att gå nedåt, men här har vi inte haft lika hög belåningsgrad som i USA, så konsekvenserna här blir sannolikt inte lika stora, säger Martin Flodén.

NÄR TAR DET SLUT?
- Om den amerikanska staten går in med räddningsåtgärder tror jag att det här kan vara över om drygt ett år, säger Mats Larsson.

Ewa Stenberg

(samma källa på hela inlägget)

Alistair Darling samarbetar med EU:s finansministrar

I september 2008 möts EU:s finansministrar och centralbankchefer i Nice. Detta för att förhindra hotet att en andra våg av bank-finanskriser infinner sig i Europa. Läget visar sig vara allvarligare än trott.

En svensk finansminister ansvarar för landets ekonomiska politik, men alla EU:länder styr inte sin ekonomi på samma sätt. Finanspolitiken i Sverige innebär att riksdag och regering använder statens budget för att reglera och motverka konjunktursvängningar.                                                                                                                 I Storbritannien är det bankerna som är ansvariga för räntan. Finansministern sätter inflationsmålet vilka bankerna måste anpassa sig efter. Han har stor påverka gällande vilka bankdirektör som utnämns och biträdande bankchefer. Regeringen har även rätt till att ge instruktioner till bankerna om hur de ska sköta deras räntesatser i extremfall, under en begränsad period. Tidigare har den makten aldrig använts, men som situationen ser ut idag är det en backup. 

Tillbaka till mötet i Nice.

Christine Lagarde skriver att Europa har utsatts för trippelchock.

1. Den globala konjunkturen är kraftigt försvagad till följd av bolånekrisen i USA.
2. Kraftig höjning av olje-och råvarupriserna trots vissa sänkningar.
3. Den internationella konkurrenskraften för den europeiska exportindustin har minskat i samband med att euron stärkts. 

Storbritanniens finansminister Alistair Darling väljer då att uppmärksamma regeringen att eventuellt tvingas stimulera marknaden för bostadsfinansiering för att undvika en priskollaps på fastighetsmarknaden. 

Darling har vid ett antal tillfällen uppmanat banker och andra finansföretag att presentera en realistisk bedömning av riskexponeringen, både utanför och i balansräkningen.

Dessvärre finns det inte mycket mer Darling kan göra åt situationen, annat än att tillkännage hög beredskap och att inte tillåta en finansiell systemkris i Europa.

Redan i september 2008 var läget kritiskt och EU:s finansministrar såg att de behövde lägga på ett kol. Men har Darling verkligen gjort det och hur har resultatet blivit? Mer om det senare…

Tjena!

Som Rebecca skrev så började finanskrisen i USA genom de så kallade subprime-lånen, dvs bolån till husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar.

Under president Clintons administration la man fram ett förslag som innebar att alla amerikanska medborgare skulle ha rätt till ett eget hem. Detta gav bankerna möjlighet att ge lån till låntagare som egentligen inte skulle ha dem. De krav som ställdes var väldigt låga och det gällde egentligen bara att ha ett jobb vid tillfället man sökte lånet för att bli accepterad som kund, även om det bara var ett tillfälligt eller deltidsjobb. För att locka låntagarna till att låna så sattes räntan under de första två åren väldigt lågt och efter två år skulle sedan en justering ske till en normal marknadsränta.

Bostadssäljarna (fastighetsmäklarna) jobbade tillsammans med långivarna och sa att om låntagarna inte fått tillräckligt bra lön för att kunna betala den högre räntan efter två år, så var det bara att sälja huset med vinst eftersom alla bostadspriser steg. För att långivarna själva skulle kunna finansiera sin utlåning slog bostadsinstituten ihop en massa huslån till stora obligationslån som i sin tur såldes till investerare världen över. Samtidigt som man kom på att samarbetet inte var bra och att alla låntagare inte kunde betala tillbaka så vände konjunkturen. På grund av detta började bostadsmarknaden sjunka och huslånen blev bara fler och fler.

I USA har man ett sätt att komma ifrån lån; lånet binds till huset och inte till låntagaren. Det enda låntagaren behöver göra är att flytta till en annan stat och skicka nycklarna till banken så är dom skuldfria. När fler och fler av subprimelåntagarna gjorde samma sak blev långivarna sittande med massor av hus som ingen ville köpa och som bara sjönk i värde.

När dessa subprimelån började förfalla blev obligationerna som sålts värdelösa och det var detta som skapade en global kreditkris. Det visade sig sedan att vissa banker satt på mängder av dessa ”värdelösa” obligationer vilket gjorde att banker och investerare inte vågade låna ut pengar till varandra.

I bland annat England hade bankerna och bostadsinstituten i sin jakt på avkastning köpt stora mängder subprimeobligationer från USA. När dessa förlorade sitt värde minskade även kapitalet i bankerna. Den brittiska bostadsmarknaden hade som i USA bara gått uppåt och för att öka sin utlåning så köpte även de brittiska bankerna amerikanska obligationer. När de amerikanska obligationerna började tappa värde samtidigt som den egna husmarknaden förlorade farten så gav det signaler till marknaden att allt började gå fel och folk valde att ta ut sina pengar från bankerna då de trodde att de inte skulle få tillbaka dem.

Ett exempel på detta är banken Northern Rock. Folk stod utanför och köade för att ta ut sina insatta pengar och för att undvika en total kollaps valde staten att gå in och nationalisera.

Det var detta som var början till det totala misstroendet mellan banker och investerare.

 

Källa: Per ”Pappa” Molinder, arbetar på SEK (Svensk Export Kredit)

Den finansiella situtionen idag

År 2007 tog Gordon Brown (ledare för Labour) över som regeringschef och ledare för Labour.

Ekonomin försämrades snabbt under år 2008 och när krisen slog till i Storbritannien fick de brittiska bankerna stora problem och bankaktierna föll snabbt. I ett försök att rädda ekonomin höjde regeringen gränsen för den statliga garantin på sparkonton från 35 000 pund till 50 000 pund eftersom en stor del av krisen berodde på att bankerna inte ville låna ut pengar till varandra.

För att försöka rädda det brittiska banksystemet fick de ett så kallat krispaket på 50 miljarder pund i oktober 2008 och regeringen lånade även ut 200 miljarder pund till bankerna för att försöka få dem på benen igen. I samband med att de fick räddningspaketet förstatligades åtta banker och bolåneinstitut och för att kunna finansiera detta måste den brittiska staten ta nya enorma lån. Samtidigt som staten lånar och lånar så sänker centralbanken styrräntan med 0,5% vilket gör att de inte tjänar lika mycket på att låna ut och deras egna pengar rinner iväg till räntor.

Ungefär en månad efter att allt detta hänt så sänks momsen från 17,5% till 15% och det bestämdes att inkomstskatten skulle höjas inom de närmaste åren (ca 2011). Finansminister Alastair Darling lovade stöd till pensionärer, höjt barnbidrag, hjälp till småföretag och åtgärder för att skapa nya jobb, samtidigt som tre miljoner pund satsades på att bygga nya motorvägar, kommunala hyresbostäder, skolor och åtgärder för att skapa en mer effektiv energianvändning. Staten skulle då behöva låna 118 miljarder pund under 2009 för att kunna finansiera allt detta, vilket motsvarar 8% av BNP vilket enligt Darling skulle krympa ekonomin med 1%.

I april samlades G20-länderna och beslutade att över en miljard dollar skulle satsas för att hjälpa krisdrabbade länder och 250 miljarder dollar skulle satsas för att öka den internationella handeln.

SAMMANFATTNING:

Stabil ekonomi – finanskrisen kommer – aktier faller – gränsen för statliga garantin på sparade medel höjs – krispaket – regeringen lånar ut till bankerna – staten lånar igen – styrräntan sänks – momsen sänks – inkomstskatten höjs – stöd och renoveringar erbjuds – staten lånar igen (ekonomin krymper?) – pengar satsas för att hjälpa krisdrabbade länder – pengar satsas för att öka den internationella handeln.

Källa: http://www.landguiden.se