Våra källor

I våra inlägg om Finanskrisen i Storbritannien har vi använt oss av:

• Skriftliga källor (tidning, internet, bok)
• Muntliga källor (lärare och föräldrar mm)

De källor som har varit mest pålitliga i vårt arbete har enligt mig varit officiella dagstidningar såsom SvD och DN. Varför jag anser det är för att jag förmodar att de källorna har färre mellanhänder än vad muntliga källor har. Däremot är DN en mer liberal källa medan Svd är mer högerinriktad. 

Den nyhetstidning jag har valt att använda mig av är SvD därför att min familj prenumererar på den och därmed är den närmast till hands. Jag föredrar även SvD framför andra nyhetstidningar på grund av det tydliga språket och mycket relevant information.

Nu i efterhand ångrar att jag inte använde SvD som källa i början av bloggen, utan wikipedia. Alice skrev i tidigare inlägg att det är bra att använda wikipedia för att ”förklara begrepp och ord”. Jag håller absolut med om det och ångrar därför att jag använde wikipedia som källa för ett helt inlägg.

Mina föräldrar har funnits till hands när jag behövt ställa enklare frågor ex:

”Är SvD politiskt inriktat på något sätt?”

Mer har jag inte vågat fråga eftersom jag inte anser att de är speciellt pålitliga källor, då de har fullt upp med jobb och min påfrestande lillebror. Jag har däremot kunnat tillförlita mig på vår lärare Kristina Alexanderson eftersom hon, enligt mig, har en himla stor koll på allt möjligt som händer i världen. Och att det även ingår i hennes yrke.

Jag har även varit på Statsbiblioteket och lånat ”Vår Ekonomi” av Klas Eklund. Det gjorde jag för att vara säker på vad jag egentligen skulle skriva om på den här bloggen och ha ”Vår Ekonomi” som ett slags facit.

Pålitliga källor?

För att veta vad en pålitlig källa är måste man veta vad källkritik innebär. Jag kommer att definiera vad ordet källkritik innebär utifrån skolverkets hemsida. Skolverkets hemsida om källkritik är baserad på utbildade lärares och biblotikaries kunskaper och åsikter. Dock tar de inget ansvar för webbplatsen men bidrar med synpunkter, idéer och förslag på förbättringar.

Källkritik handlar om att granska information från olika källor. Det handlar om att utveckla sitt kritiska tänkande och därmed dra egna slutsatser och fatta egna beslut.

Det finns olika typer av källor. Här är tre exempel som är direkt taget från skolverkets hemsida:

skriftlig (allt från handskrivna texter till texter på Internet)

muntlig (allt från ett rykte du hör på stan till en radio- eller TV-intervju)

materiell (allt från arkeologiska fynd till fingeravtryck)

Sen finns det även primära och sekundära källor. Primära källor är mer tillförlitliga än sekundära eftersom de är oberoende. Det vill säga att det inte finns några mellanhänder, några som skulle ha kunnat påverka informationen.

Det är viktigt att veta om källan är vinklad eller inte. Vill du ha information sätt från olika perspektiv är det bra att veta tex i vilket politiskt parti personen (som är källan) är med i.

Eftersom vi håller på med en aktuell uppgift, dagens finanskris, bör vi använda oss av aktuell information. I annat fall äldre källor vid basfakta såsom lagar.

Källkritisk diskussion

Hej alla!

Eftersom vi ska ha en diskussion angående våra källor tänkte jag dra igång det. Vi har alla använt oss av olika källor, nämligen:

• tidningar såsom DN, SvD, e24
• föräldrar
• Wikipedia
• bloggen

Jag anser att alla dessa källor är bra och pålitliga källor. Wikipedia används mest för att förklara begrepp för de som inte förstår, tidningarna strävar efter att vara så objektiva som möjligt och faktauppgifterna dubbelkollas, föräldrar (i alla fall mina föräldrar) arbetar med ämnet varje dag och bloggen baseras på dessa tre pålitliga källor.

Hittar ni några fler källor? Är det några källor ni vill kalla opålitliga? Vad tycker ni?

Källor: Bloggen, Fredrik Lövstedt (min pappa) och Ebba Blitz (min styvmamma)

Tack! /Alice

Om källor och länkar

Ni är duktiga på att länka, åtminstone de flesta av er, men jag vill veta mer om vilka källor ni använder och då är det naturligt att ni lägger till referatmarkeringar. En referamarkering innebär att ni skriver ut artikelförfattarens namn eller artikelns namn som ni referar till. Jag ska ge några konkreta exempel på referatmarkeringar:

• Jag tror i enlighet Sverker Lenas artikel om bildspråket kring finanskrisen att…
• Till skillnad från Kristina Alexanderson på Enskilda Gymnasiet är jag ingen bloggfantast
• I likhet med Andrea Stuart som i sitt inlägg säger
• Jag använder liksom Camilla Odenberg DN:s utmärkta Pdf om finanskrisen…

I era referatmarkeringar kan ni sedan lägga in länkarna direkt där de passar. Men att ha en blogg som källhänvisning känns otillfredställande, eller att säga att jag såg på SVT, är oklart och otydligt. Ni måste var mycket mer tydliga för er egen skull och för att visa att ni hanterar källor på ett korrekt sätt…

Det är förövrigt nödvändigt inför NP i svenska.

Slutsats, jag är allt annat än nöjd mer er genrella källhantering! Kolla över och gör tydligare.

K