Storbritanniens väg ur finanskrisen – keynesianism

Jag anser att Storbritannien använder sig av keynesiansk teori, dvs att regeringen kan dämpa konjunktursvängningar. Storbritannien har en rörlig växelkurs, dvs att priset på en valuta bestäms på marknaden utan att staten är inblandad. Att Storbritannien har en rörlig växelkurs innebär att den keynesianska modellen blir mer effektiv och kan därmed stabilisera ekonomin. Detta görs på två sätt.

• Vid lågkonjunktur
  • man ökar offentliga utgifter som till exempel olika sorters bidrag. Syftet med detta är upprätthålla det ekonomiska kretsloppet eller få fart på det igen.
• Vid högkonjunktur
  • man sänker offentliga utgifter och ökar skatter för att undvika överhettning.

I dagens läge bör man alltså öka de offentliga utgifterna. Man bör ge räddningspaket och bidrag, man bör se till att allt håller sig på fötterna även om det betyder att man måste ta stora lån, man bör sätta nollränta så man kan ta lån som jag nämnde i mitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta”, man bör se till att inget går i konkurs och man bör öka arbetstillfällena (ex vägbyggen etc).

Jag tror att den keynesianska teorin är rätt lösning för Storbritannien till skillnad från den klassiska lösningen, dvs att låter marknaden vara för sig själv och litar på att utbud och efterfrågan kommer se till att ekonomin stabiliserar sig. Eftersom Storbritannien är ett av de rikaste länderna i världen och eftersom landet är såpass långt nere i lågkonjunkturen (alltså att ekonomin är såpass dålig som den är) så tror inte jag att efterfrågan kommer att öka bara för att tiden går. Den klassiska lösningen verkar inte hållbar. Jag tror alltså inte att efterfrågan och utbudet kommer stabilisera ekonomin av sig självt, utan att ekonomin behöver en puff ut i det fria.

Vad tror ni?

Källor: wikipedia, Fredrik Lövstedt (pappa), Ebba Blitz (styvmamma)

Tack! /Alice

Konsekvens individ

Konsekvenser individnivå:

Folk lånar pengar av bankerna, även de som egentligen inte har möjlighet till det. De konsumerar och har sedan ingen möjlighet attt betala tillbaka lånet till bankerna, bankerna får då inte tillbaka sina utlånade pengar och deras ekonomi gröps ur. Ingen vill investera i bankerna då alla håller hårt i sina pengar under svåra ekonomiska tider. Ingen har råd att konsumera, vilket leder till att företagen inte producerar som normalt och är då inte i lika stort behov av arbetskraft. Arbetslösheten ökar och konsumtionen minskar ytterligare. Allt detta leder till en allt kraftigare lågkonjunktur.

Erika

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Konsekvenser av finanskrisen är att…

1. folkets ekonomi blir urholkad då pundets värde sjunker stiger
2. folk får en låg levnadsstandard då de måste dra in på utgifter
3. folk sparar sina pengar vilket gör att det ekonomiska kretsloppet stannar av
4. investeringarna avtar
5. företagsverksamheten avstannar/går i konkurs eller liknande
6. bankerna töms på kapital
7. bankerna lånar inte av/ut till varandra eftersom de är rädda för att inte få tillbaka något
8. bankerna måste ta lån av staten
9. staten tar stora lån för att kunna låna ut till bankerna
10. statsskulden stiger

Pundets värde sänks stiger (1) som Rebecca skrev i ett tidigare inlägg. Då pundets värde sjunker stiger så stiger priserna vilket gör att befolkningen inte kan köpa lika mycket (2) som förut, efterfrågan minskar. Då efterfrågan minskar (3) så har företagen massor med produkter/tjänster på lagret som ingen vill ha vilket resulterar i konkurs eller stora lån. Detta är en ond spiral, allt går nedåt (4) och vi kommer inte komma upp på fötterna igen om inte de som faktiskt har pengar ser till att investera och liknande. Det är precis det företag/banker gör när de tar lån, de försöker upprätthålla det de har. När efterfrågan nu sjunkit så minskar utbudet (5), om ingen vill ha strumporna jag producerar så slutar jag ju tillslut att tillverka dem, eller hur? Företagen slutar producera/erbjuda tjänster och ekonomin avstannar. Detta gör att alla börjar låna, företag liksom privatpersoner. Bankerna töms (6), de lånar inte ut till någon annan bank i rädsla av att aldrig få tillbaka det (7). Detta gör att staten måste gå in och hjälpa, många företag och banker förstatligas och staten måste även ta stora lån för att klara av allt (8/9). Detta gör att statsskulden stiger (10) och måste betalas av kommande generationer.

Källa: DN/SvD, bloggen,  Thessan  Langhard (min mamma)

Alistair Darling samarbetar med EU:s finansministrar

I september 2008 möts EU:s finansministrar och centralbankchefer i Nice. Detta för att förhindra hotet att en andra våg av bank-finanskriser infinner sig i Europa. Läget visar sig vara allvarligare än trott.

En svensk finansminister ansvarar för landets ekonomiska politik, men alla EU:länder styr inte sin ekonomi på samma sätt. Finanspolitiken i Sverige innebär att riksdag och regering använder statens budget för att reglera och motverka konjunktursvängningar.                                                                                                                 I Storbritannien är det bankerna som är ansvariga för räntan. Finansministern sätter inflationsmålet vilka bankerna måste anpassa sig efter. Han har stor påverka gällande vilka bankdirektör som utnämns och biträdande bankchefer. Regeringen har även rätt till att ge instruktioner till bankerna om hur de ska sköta deras räntesatser i extremfall, under en begränsad period. Tidigare har den makten aldrig använts, men som situationen ser ut idag är det en backup. 

Tillbaka till mötet i Nice.

Christine Lagarde skriver att Europa har utsatts för trippelchock.

1. Den globala konjunkturen är kraftigt försvagad till följd av bolånekrisen i USA.
2. Kraftig höjning av olje-och råvarupriserna trots vissa sänkningar.
3. Den internationella konkurrenskraften för den europeiska exportindustin har minskat i samband med att euron stärkts. 

Storbritanniens finansminister Alistair Darling väljer då att uppmärksamma regeringen att eventuellt tvingas stimulera marknaden för bostadsfinansiering för att undvika en priskollaps på fastighetsmarknaden. 

Darling har vid ett antal tillfällen uppmanat banker och andra finansföretag att presentera en realistisk bedömning av riskexponeringen, både utanför och i balansräkningen.

Dessvärre finns det inte mycket mer Darling kan göra åt situationen, annat än att tillkännage hög beredskap och att inte tillåta en finansiell systemkris i Europa.

Redan i september 2008 var läget kritiskt och EU:s finansministrar såg att de behövde lägga på ett kol. Men har Darling verkligen gjort det och hur har resultatet blivit? Mer om det senare…

Ekonomiska krisens start i USA

Den ekonomiska krisen började i USA angående deras bolånekris, som i sin tur gjorde att inflationen steg och räntorna höjdes. Enligt affarsvarlden.se så säger de att den inflation som USA och resten av världen börjat få och kommer att få, kommer sannerligen bli högre av vad vi har kunnat trott sedan tidigare kriser. Allt detta angående USA har lett till att deras invånare behövde låna mer pengar än vad de hade råd med, som gjorde att bankerna bidrog till att landet ökade sin skuld. Genom detta så skapades oro i världen, som från att ha varit en stabil konjunktur till att ingå i en konjunkturcykel till en låg konjunktur. 

bilder

Bolånekrisen som börjades i USA är ursprungligen pengar lån som staten lånar ut till hushåll och företag för att finansera köp av fastigheter. De man då gjorde var att man lånade ut större summor så att man inte lika fort skulle hamna i bolånekrisen. Men på senare skickt har det visat sig att låntagarna inte kunnat betala tillbaka som gör att ekonomin i landet blir ostabilare och att bolånekrisen blir verklighet.

Man kunde se faktorer till dagens kris redan 2007, som undervisningsfilmen ”I.O.U.S.A” visar. En faktor till krisen är att de amerikanska bankerna som ökade sin räntespreaden. Den ökande räntespreaden ledde till att ett flertal banker blev ommöblerade samt att stora företag hade ekonomiska problem. När det hade inträffat i USA så började det sprida runt sig i resten av världen.

Räntespread är när man jämnför bästa köppris och bästasäljpris på den finasiella marknaden.

När man talar om den ekonomiska krisen så menar man att ekonmin världen över är ostabil och att den i detta fall började med den sk ”fastighetsbubblan”. Sedan utvecklas den allt mera åt det sämre, börsen vänder riktning, aktier förlorar värde, länder som en gång har varit rika och stått på jorden med båda benen faller hastigt. När ekonomerna såg faktrorerna till dagens finanskris, år innan den bröt ut så antog de att om man inte gör allt för att överleva och komma upp på nytt så kan det leda till en liknande depression som intog världen 1929. 79 år senare den 24 oktober 2008, samma dag som depressionen 1929 fick sin start så faller börserna runt om i världen och den ekonomiska krisen är nu ett faktum. ”Det började som en bolåneskris i USA, blev en finanskris, bilkris och lågkonjunktur.”