Lär av Indien

Det blev rekordyra på börsen efter det indiska valet. Bombaybörsen går strålande. Under sin 134-åriga historia har den indiska aktiebörsen aldrig stigit med 17 procent på en och samma dag. Inte heller har det hänt att börsen stängts innan den ordinarie handelsdagen var slut.

Erfarenhet ger kunskap eller gamla människor vet bäst. Därför kan Storbritannien lära av Indien. För hur kommer det sig att det plötsligt går fantastiskt för Indien när andra länder hukar för finanskrisen?

”Rekordyra på börsen efter indiska valet” står det i Svd:s näringsdel idag. Det förvånar mig verkligen att det kan gå så bra för ett land som Indien under dessa svåra tider. När jag tänker Indien kommer det ofta upp bilder på fattigdom i mitt huvud. Speciellt nu när den omtalade filmen ”Slumdog millionaire” kom ut på bio. Det har stått mycket i tidningarna att barnen, som spelar huvudrollerna, ska tillbaka till slummen. Med detta har jag läst mycket om Indiens breda slumområden.

Tydligen var det väntat att kurserna skulle stiga kraftigt efter lördagens valresultat. Kongresspartiet gav nämligen en mycket större framgång än opinionsmätningarna visat. Indien har fått nya hopp och det kan bero på USA:s nya president. Trots att krisen bröt ut i USA så har presidentvalet där givit en positiv effekt till Indien. Frågan är nu om Barack Obama skulle kunna ge samma positiva effekt på Storbritannien.

Världen kände på sig att det skulle gå bra för Indien och därför blev köptrycket starkt på Bombaybörsen. Med ordet ”bra” menar jag en stabil regeringsbildning och tillräckligt med stöd av parlamentet till kongresspartiets allians.

Nu är det inte svårt att lista ut hur Storbritannien ska härma Indien, alltså få andra länder att tro på landet och satsa på Storbritanniens börs. Går det bättre på börsen kommer pundet att stiga i värde och vägen till högkonjunktur blir inte lika brant.

För en bättre börs behöver Storbritannien stabilisera sin regering.

Enligt landguidens ”aktuella politik” kan vi förstå att Storbritanniens styre inte är stabiliserat. Under våren 2009 hamnade parlamentsledamöter från de tre stora partierna i blåsväder sedan uppgifter om utgifter läckt ut till medierna. I och med en sådan händelse kan befolkningen tappa förtroendet för sitt lands styre och det gör även omvärlden. Ledamöterna hade brutit mot regler för att slippa lägga ut egna utgifter. Det räcker inte att premiärminister Brown har bett om ursäkt åt alla partiets vägnar. Nu senast har det höjts röster för att Brown ska avgå.

Källor:http://www.dn.se/opinion/huvudledare/hopp-for-indien-1.869146, SvD, Landguiden.se

Europaparlamentet – en lösning till finanskrisen?

Det är svårt att veta vilka exakta åtgärder som behövs för att lösa en finanskris. Det är för att länder påverkas på olika sätt och olika mycket.

Vilka är egentligen de utlösande faktorerna? Vi vet t ex. att USA:s bolånekris är en anledning till finanskrisen. Men hur ska man åtgärda den världsliga finanskrisen? Det kanske är bäst att utgå från där det började, i USA, eller kanske satsa på vad sitt eget land behöver. Jag har tänkt ut en möjlig lösning för Europa, alltså Storbritannien. Och det är att se vad Europaparlamentet kan styra och påverka. 

Jag läste en artikel i SvD om Europaparlamentet och dess makt.                                                                                Enligt Rolf Gustavsson, som har följt hur parlamentets utveckling, är inte EU-parlamentet längre en tandlös papperstiger.

EU-parlamentet är idag en aktör i europeisk lagstiftning och allt viktigare för europeisk politisk opinionsbindning. Parlamentet är nämligen medbestämmande i alla EU-lagar om Lissabon-föredraget träder i kraft vid årsskiftet.

En kort inblick hur EU-parlamentet påverkar:

EU-kommissionen har idag utvecklats till ett tvåkammarsystem. När EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag går det samtidigt till folkvalda EU-parlament (andra kammaren) och till Ministerrådet som är regeringarnas organ (senaten).  För att lagförslaget ska gå igenom måste både EU-parlamentet och Ministerrådet godkänna förslaget. Två tredjedelar av EU:s lagstiftning omfattas idag av den medlagstiftande proceduren. Detta förvandlar parlamentet från en allmän diskussionsklubb till ett maktcentrum som behandlar och påverkar de senaste årens tyngsta beslut som:

• Tjänstedirektivet
• Kemikaliedirektivet
• Klimatpaketet

 

 

Varför tas då inte beslut om åtgärder för finanskrisen? I samma källa står det även att EU-parlamentet kan avsätta EU-kommissionen och kontrollera hur EU:s budget används.

En faktor till dagens minskade turism i Storbritannien kan ha sitt ursprung i Jacques Santers kommissons avgång 1999. Detta för hotet att parlamentet skulle fälla kommissionen i misstroendeomröstning. I bakgrunden till Sanders avgång avslöjades även dess hantering av BSE och galna kosjukan i Storbritannien. Sanders avgång gjorde indirekt Storbritannien till ett mindre intressant turistmål. Citerat från landguiden.se:

”Turismen bidrar med ungefär fem procent av BNP och sysselsätter över två miljoner människor.” 

Eftersom det är 2 miljoner som jobbar inom turismen i Storbritannien blir följderna, av minskad turism, arbetslöshet. Därmed kanske lån tas då människor inte ha råd med samma standard.
Källor: Svd.se och landguiden.se

Arbetslöshet, en konsekvens (3)

Idag vid frukostbordet läste jag Svenska Dagbladets nyhetsartikel ”Iskall solkust”. Den handlade om massarbetslösheten som sprider ut sig över Spanien. Detta är ett resultat av finanskrisen. Där är över 17 procent av befolkningen utan jobb vilket motsvarar 4 miljoner människor. Det verkar vara i princip omöjligt att få ett jobb.

”Jag har skickat mitt cv över hela landet men har inte ens fått komma på en intervju”, säger Antonio López som tidigare har jobbat för en elektronikkedja.

I Storbritannien ökar arbetslösheten med stormsteg. Inte sedan 1997 har arbetslösheten varit så hög som idag. Den har nämnligen stigit till över 2 miljoner personer.

Hela Europa är i oro när finanskrisen nu slår igenom på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna i Storbritannien räknar med att 140000 jobb försvinner enbart i verstadsindustrin under 2009. Våldsamma protester bryter ut i februari när utländska arbetare anställs vid raffinaderiet Linsey.

Lönesubvention, en behovsprövad stödform, avskaffades i slutet av 1970-talet i Storbritannien. Däremot har USA kvar den här stödformen. Idag ser det ut som om landet ångrar avskaffningen för 30 år sedan då ett lönesubventionerande arbete bör främja att en arbetslös placeras på den öppna arbetsmarknaden.

källor: http://www.e24.se/makro/varlden/artikel_1182873.e24

Arbetslöshet, en konsekvens (2)

Både USA och Storbritannien har det satsats på inflationsbekämpningen. Men arbetsmarknaderna i länderna har reagerat på olika sätt. Under det senaste kvartsseklet har den amerikanska arbetslösheten svängt med konjunkturen, men sen recessionen (tillbakagång i ekonomin) i början av 1980-talet har trenden varit nedåtriktad. Vid mitten av 1970-talet och början av 1980-talet har EU:s arbetslöshet gått åt det positiva.

Ekonomiförklaringen kan bero på de olika mönstren i länderna:

USA


Arbetsmarknaden har varit fri och oreglerad. Nya industrier har skapats medan andra har gått i konkurs. Arbetsmarknaden har anpassat sig genom en mycket hög geografisk rörlighet, då amerikaner flyttar väldigt mycket. När trycket på de lågavlönade ökat har det inneburit att deras löner pressats ned. Med detta har nya jobb kunnat skapas – oftast med låga löner.

Storbritannien


Löneskillnaderna i Storbritannien är mindre än i USA. Trygghetssystemen är mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre. I Storbritannien är rörligheten gällande löner och geografi betydligt lägre än i USA. Istället för att pressa ned lågavlönades lön, som i USA, är det de lågt utbildades arbetsmarknad som krympt. Arbetslösheten stiger. Arbetsföra utan sysselsättning är arbetslösa under längre perioder än vad de är i USA.

Utifrån USA:s arbetsmarknad är det lättare att förstå att krisen faktiskt började där. Konkurrenskraften verkar knappast vara reglerad eftersom industrier öppnas och stängs titt som tätt. Att lågavlönades löner sjunker och därmed en ökad arbetsmarknad tyder verkligen på att USA satsar på kvantitet istället för kvalitet.

I Storbritannien är det mer jämställt och reglerat. Men om en stormakt som USA får rubbad arbetsmarknad påverkas även Storbritanniens arbetsmarknad. Som skrivet pågår en arbetslöshet i Storbritannien under längre tid än i USA. En ekonomisk kris främjar arbetslösheten och många invånare får gå arbetslösa i långa perioder vilket är väldigt negativts, jämfört med USA där lågavlönade tjänar mindre men behåller sina jobb. 

källa:VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Arbetslöshet, en konsekvens

Arbetslöshet bestäms av mellanskillnaden mellan dem som är arbetsföra men saknar jobb och dem som har sysselsättning. Ett exempel: Det finns 100 arbetsföra personer. 93 av dem har jobb resten är inte sysselsatta. Resultatet är då en arbetslöshet på 7 procent.

Storbritannien och USA har de senaste decennierna utvecklats på liknande sätt. Länderna har båda påverkats av oljekriserna på 1970-talet, långsam tillväxt och därpå ökande konkurrens från bland annat Asien. Jag förmodar att trycket från den asiatiska världsdelen knappas kommer att minska. Asien har fantastiska tillgångar av arbetskraft och en stark strävan att utvecklas och kunna jämföra sig med länder i väst. Den billiga arbetskraften i Asien resulterar till att vi i väst väljer att handla med de länderna. Idag är situationen lönsam för Europa, USA osv., men när Asiens länder utvecklas i rekordfart, vilket det gör, kommer troligen lönsamheten att vända. Arbetskraften i öst kommet att stärkas i och med den snabba utvecklingen, vilket kommer att öka arbetslösheten i väst.

Källor:http://www.aftonbladet.se/ekonomi/finanskrisen/article3551327.ab

VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123 och 493, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Varför Storbritannien drabbas av finanskrisen

 

Enligt världsbanken, FN:s Ekonomiska och sociala råd, är Storbritannien världens 6:e största ekonomi. Finanssektorn har en betydande roll för landets ekonomi och i London finns världens största finanscentrum. Europas tredje största finanscentrum finns i Edingburgh, Skottlands huvudstad.

I ett finanscentrum rankas internationella valuta- och värdepapper enligt olika kriterier. Placeringen rangordnas beroende på storlek av värdepappershandeln,  antalet multinationella företag med kontor eller bruttonationalprodukt (BNP).

Storbritannien är inte bara världens 6:e största ekonomi utan även världens 6:e största turistdestination med ca 24 000 000 turister per år. Hela sjuttio procent av all sysselsättning i landet sker inom servicesektorn. Det kan därför vara till en nackdel om pundet ökar i värde då turister inte har råd att besöka landet.

Den industriella revolutionen tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Det var alltså här som den industirella levnadsstandarden
startade. I och med fler industriet och fortsatt utveckling, i Storbritannien, är det nödvändigt med mycket energi. Energisektorn omfattar 10 procent av allt BNP, mer än i något annat industriland. Energin behövs bland annat vid olje- och naturgaproduktion i Skottland eftersom det är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge och Europeiska Unionen).

Vad som också förvärrar den ekonomiska krisen, i Storbritannien, är landets handelspartner. En av de viktigaste är nämnligen USA – där finanskrisen startade. Andra är Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Valutan som det köps och säljs för är pund. Därför är det viktigt att Storbritanniens egna valuta har ett stabilt värde för att inte öka inflationstrycket i och med handel med andra länder. 

Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Storbritannien

Orsaker del 1

Finanskrisen har många olika orsaker till varför den har uppstått, och som jag har nämnt i mina tidigare inlägg så har aktiernas värde rasat, pengarnas värde sjunkit, bilindustrins försäljning gått ner, arbetslösheten förvärrats med mera. När man når en finanskris (som med andra ord är en lågkonjunktur) så finns det flera olika faktorer som man märker av vid samma tidpunkt att den är närvarande. Som exempel, arbetslösheten ökar, det råder inflation dvs att valutorna minskar i värde osv. Varför dagens finanskris uppstod just 2008 och inte senare eller tidigare finns inget direkt svar men det finns däremot ett svar på varför det inträffade.

Sedan mitten av 90-talet har världen haft det bra ställt ekonomisk, det har i alla fall inte varit ”så dåligt” ställt som det är för tillfället och som det säkert kommer vara under några år framåt. Detta gjorde att flera bolag startade eller expanderade, som i sin tur ledde till att fler människor blev anställda och ekonomin växte på kort tid. När sedan finanskrisen tog världen med storm så föll dessa stora företags planer att få ekonomin att växa snabbt och att minska arbetslösheten. Med denna ”överraskning”, som finanskrisen var för många, så miste många sina arbeten världen över och arbetslösheten kom att gå upp till de föregående siffrorna om inte ännu högre, vilket jag personligen tror.

När finanskrisen var ett faktum i början av sin period så minns jag nu i efterhand att jag hörde ett radioprogram som handlade om finanskrisen där en svensk politiker (minns dessvärre inte vem) sa att man jämför dagens finanskris med depressionen som slog till 1929.

Det finns många orsaker till finanskrisen. De flesta av orsakerna startades i USA delvis därför att USA är den ledande makten i världen och den som har kontroll, men också för att de flesta av världens länder påverkas av dem inom de olika sektorerna.

Under den högkonjunktur som pågick innan dagens finanskris nådde oss, så var större delen av världen rika. De köpte det de ville ha även fast de kanske inte hade råd, de njöt av friheten som pengar kan ge en. Med andra ord så överhettade man ekonomin vilket gjorde att bankerna inte hade ”några” pengar kvar att låna ut till de intresserade. När ekonomin börjar bli överhettad så brukar det ofta resultera i en lågkonjunktur, eller rättare sagt en finanskris. Det var precis vad som hände denna gång, ekonomin blev överhettad och idag sitter vi där konsekvenserna har lett oss till.

Detta inlägg är del 1 av min fördjupning på uppgift två ”varför har krisen uppstått?” där jag nämner väldigt överblickande och går inte så djupt in på själva orsakerna var för sig. Det kommer komma i del 2.