Lär av Indien

Det blev rekordyra på börsen efter det indiska valet. Bombaybörsen går strålande. Under sin 134-åriga historia har den indiska aktiebörsen aldrig stigit med 17 procent på en och samma dag. Inte heller har det hänt att börsen stängts innan den ordinarie handelsdagen var slut.

Erfarenhet ger kunskap eller gamla människor vet bäst. Därför kan Storbritannien lära av Indien. För hur kommer det sig att det plötsligt går fantastiskt för Indien när andra länder hukar för finanskrisen?

”Rekordyra på börsen efter indiska valet” står det i Svd:s näringsdel idag. Det förvånar mig verkligen att det kan gå så bra för ett land som Indien under dessa svåra tider. När jag tänker Indien kommer det ofta upp bilder på fattigdom i mitt huvud. Speciellt nu när den omtalade filmen ”Slumdog millionaire” kom ut på bio. Det har stått mycket i tidningarna att barnen, som spelar huvudrollerna, ska tillbaka till slummen. Med detta har jag läst mycket om Indiens breda slumområden.

Tydligen var det väntat att kurserna skulle stiga kraftigt efter lördagens valresultat. Kongresspartiet gav nämligen en mycket större framgång än opinionsmätningarna visat. Indien har fått nya hopp och det kan bero på USA:s nya president. Trots att krisen bröt ut i USA så har presidentvalet där givit en positiv effekt till Indien. Frågan är nu om Barack Obama skulle kunna ge samma positiva effekt på Storbritannien.

Världen kände på sig att det skulle gå bra för Indien och därför blev köptrycket starkt på Bombaybörsen. Med ordet ”bra” menar jag en stabil regeringsbildning och tillräckligt med stöd av parlamentet till kongresspartiets allians.

Nu är det inte svårt att lista ut hur Storbritannien ska härma Indien, alltså få andra länder att tro på landet och satsa på Storbritanniens börs. Går det bättre på börsen kommer pundet att stiga i värde och vägen till högkonjunktur blir inte lika brant.

För en bättre börs behöver Storbritannien stabilisera sin regering.

Enligt landguidens ”aktuella politik” kan vi förstå att Storbritanniens styre inte är stabiliserat. Under våren 2009 hamnade parlamentsledamöter från de tre stora partierna i blåsväder sedan uppgifter om utgifter läckt ut till medierna. I och med en sådan händelse kan befolkningen tappa förtroendet för sitt lands styre och det gör även omvärlden. Ledamöterna hade brutit mot regler för att slippa lägga ut egna utgifter. Det räcker inte att premiärminister Brown har bett om ursäkt åt alla partiets vägnar. Nu senast har det höjts röster för att Brown ska avgå.

Källor:http://www.dn.se/opinion/huvudledare/hopp-for-indien-1.869146, SvD, Landguiden.se

Rädda sig själv

Det finns många lösningar på dagens finanskris. Men frågan är om alla är genomförbara? Storbritannien är ett land som har drabbats rejält av krisen då landet är en stor köp och sälj partner med USA. Så det som händer i USA påverkar Storbritannien, som både kan vara till sina fördelar och nackdelar. Eftersom världens banker börjar förlora sitt kapital som gör att länderna minskar sitt kapital inom den individ sektorn men även ur samhälls sektor då alla blir inblandade.

Då uppstår det stora konsekvenser för ländernas banker. En lösning på detta är om varje land tar hand om sin egen ekonomi, med andra ord om varje land tar sitt ansvar för att få upp landet på båda fötterna. Om detta sker så räddar man pengar från skattebetalarna och från bankerna så att det går bättre runt, fast bankerna behöver ändå räddas ur krisen så det kan bli svårt att genomföra detta i lång sikt. Men undet kort sikt tror jag att denna altenativa lösning på penga problemet för bankerna skulle funka då alla i landet bidrar men inte ”stjäl pengar” av varandra.

Varje land skall hjälpa sig själva, funkar inte det kan man få ekonomiska bidrag men de länder som ger detta bidrag skall själva kunna hjälpa sig så att de inte hamnar dåligt ställt för att de hjälper sitt grannland.

Källa: http://www.fokus.se/2008/09/finanssektorn-storsta-hotet-mot-tillvaxt/

Europaparlamentet – en lösning till finanskrisen?

Det är svårt att veta vilka exakta åtgärder som behövs för att lösa en finanskris. Det är för att länder påverkas på olika sätt och olika mycket.

Vilka är egentligen de utlösande faktorerna? Vi vet t ex. att USA:s bolånekris är en anledning till finanskrisen. Men hur ska man åtgärda den världsliga finanskrisen? Det kanske är bäst att utgå från där det började, i USA, eller kanske satsa på vad sitt eget land behöver. Jag har tänkt ut en möjlig lösning för Europa, alltså Storbritannien. Och det är att se vad Europaparlamentet kan styra och påverka. 

Jag läste en artikel i SvD om Europaparlamentet och dess makt.                                                                                Enligt Rolf Gustavsson, som har följt hur parlamentets utveckling, är inte EU-parlamentet längre en tandlös papperstiger.

EU-parlamentet är idag en aktör i europeisk lagstiftning och allt viktigare för europeisk politisk opinionsbindning. Parlamentet är nämligen medbestämmande i alla EU-lagar om Lissabon-föredraget träder i kraft vid årsskiftet.

En kort inblick hur EU-parlamentet påverkar:

EU-kommissionen har idag utvecklats till ett tvåkammarsystem. När EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag går det samtidigt till folkvalda EU-parlament (andra kammaren) och till Ministerrådet som är regeringarnas organ (senaten).  För att lagförslaget ska gå igenom måste både EU-parlamentet och Ministerrådet godkänna förslaget. Två tredjedelar av EU:s lagstiftning omfattas idag av den medlagstiftande proceduren. Detta förvandlar parlamentet från en allmän diskussionsklubb till ett maktcentrum som behandlar och påverkar de senaste årens tyngsta beslut som:

• Tjänstedirektivet
• Kemikaliedirektivet
• Klimatpaketet

 

 

Varför tas då inte beslut om åtgärder för finanskrisen? I samma källa står det även att EU-parlamentet kan avsätta EU-kommissionen och kontrollera hur EU:s budget används.

En faktor till dagens minskade turism i Storbritannien kan ha sitt ursprung i Jacques Santers kommissons avgång 1999. Detta för hotet att parlamentet skulle fälla kommissionen i misstroendeomröstning. I bakgrunden till Sanders avgång avslöjades även dess hantering av BSE och galna kosjukan i Storbritannien. Sanders avgång gjorde indirekt Storbritannien till ett mindre intressant turistmål. Citerat från landguiden.se:

”Turismen bidrar med ungefär fem procent av BNP och sysselsätter över två miljoner människor.” 

Eftersom det är 2 miljoner som jobbar inom turismen i Storbritannien blir följderna, av minskad turism, arbetslöshet. Därmed kanske lån tas då människor inte ha råd med samma standard.
Källor: Svd.se och landguiden.se

Storbritanniens väg ur finanskrisen – keynesianism

Jag anser att Storbritannien använder sig av keynesiansk teori, dvs att regeringen kan dämpa konjunktursvängningar. Storbritannien har en rörlig växelkurs, dvs att priset på en valuta bestäms på marknaden utan att staten är inblandad. Att Storbritannien har en rörlig växelkurs innebär att den keynesianska modellen blir mer effektiv och kan därmed stabilisera ekonomin. Detta görs på två sätt.

• Vid lågkonjunktur
  • man ökar offentliga utgifter som till exempel olika sorters bidrag. Syftet med detta är upprätthålla det ekonomiska kretsloppet eller få fart på det igen.
• Vid högkonjunktur
  • man sänker offentliga utgifter och ökar skatter för att undvika överhettning.

I dagens läge bör man alltså öka de offentliga utgifterna. Man bör ge räddningspaket och bidrag, man bör se till att allt håller sig på fötterna även om det betyder att man måste ta stora lån, man bör sätta nollränta så man kan ta lån som jag nämnde i mitt tidigare inlägg ”Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta”, man bör se till att inget går i konkurs och man bör öka arbetstillfällena (ex vägbyggen etc).

Jag tror att den keynesianska teorin är rätt lösning för Storbritannien till skillnad från den klassiska lösningen, dvs att låter marknaden vara för sig själv och litar på att utbud och efterfrågan kommer se till att ekonomin stabiliserar sig. Eftersom Storbritannien är ett av de rikaste länderna i världen och eftersom landet är såpass långt nere i lågkonjunkturen (alltså att ekonomin är såpass dålig som den är) så tror inte jag att efterfrågan kommer att öka bara för att tiden går. Den klassiska lösningen verkar inte hållbar. Jag tror alltså inte att efterfrågan och utbudet kommer stabilisera ekonomin av sig självt, utan att ekonomin behöver en puff ut i det fria.

Vad tror ni?

Källor: wikipedia, Fredrik Lövstedt (pappa), Ebba Blitz (styvmamma)

Tack! /Alice

Storbritanniens väg ur finanskrisen – nollränta

”Det enda sättet att rädda Storbritannien ur en snabbt annalkande depression är att sätta räntan till noll procent” hävdar ekonomiprofessorn Charles Goodhart.

Nollränta är när man sänker räntan till noll procent. I början av 90-talet var Japans centrabank tvungen att sänka sin ränta till noll procent för att göra utlåningen så billig som möjligt och hindra landets ekonomi från depression. Detta skulle göra att fler skulle låna pengar och investera och därmed försöka få igång det ekonomiska kretsloppet. Enligt Charles Goodhart är Storbritannien på väg mot samma situation, dvs om de inte sänker räntan från nuvarande 4,5 % till 0 % så kommer landet hamna i depression. Detta kallas även expansiv penningpolitik.

Vad tror ni om detta?

Källor: Dagens Industri

Tack! /Alice

Storbritanniens väg ur finanskrisen – räddningspaket

Ett räddningspaket är ett ekonomiskt stöd till de som behöver det, eller till de som regeringen anser behöver det. Summan är ofta otroligt stor, av den anledningen att få upp de behövande på fötterna igen (exempelvis företag). Storbritanniens regering har gett ut räddningspaket till:

• internationella institut, som Rebecca skriver om i sitt inlägg ”Storbritanniens framsteg under krisens gång”
• bilindustrin, ”Storbritannien skall ge räddningspaket till deras märken så att deras bilindustri ska bli förbättrad” skriver Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”
• banksystemet. Man försöker få bankerna att låna ut igen och våga låna av varandra, helt enkelt ett försök att få upp banksystemet på fötterna igen. Jag skriver om detta i mitt inlägg ”Den finansiella situationen idag”.

Det finns även några som efterfrågat räddningspaketen. ”Men nu är det allt fler sektorer som ber om stödpaket så som inom banker, finansiella företag, bilindustrin och även idag ber kommunen om det dessutom.” – Rebecca i sitt inlägg ”Räddningspaketen skall förbättra ländernas ekonomi”.

Syftet med räddningspaketen är att försöka förbättra ekonomin och få olika sektorer och industrier upp på fötterna igen. Kommer de ovannämnda faktorerna upp på fötter så får man också igång det ekonomiska kretsloppet och därmed är man ute ur finanskrisen.

Räddningspaket kan även kallas passiv arbetsmarknadspolitik.

Funkar detta då? Vad blir effekterna av dessa räddningspaket?

Källor: Bloggen

Tack! /Alice

Arbetslöshet, en konsekvens

Arbetslöshet bestäms av mellanskillnaden mellan dem som är arbetsföra men saknar jobb och dem som har sysselsättning. Ett exempel: Det finns 100 arbetsföra personer. 93 av dem har jobb resten är inte sysselsatta. Resultatet är då en arbetslöshet på 7 procent.

Storbritannien och USA har de senaste decennierna utvecklats på liknande sätt. Länderna har båda påverkats av oljekriserna på 1970-talet, långsam tillväxt och därpå ökande konkurrens från bland annat Asien. Jag förmodar att trycket från den asiatiska världsdelen knappas kommer att minska. Asien har fantastiska tillgångar av arbetskraft och en stark strävan att utvecklas och kunna jämföra sig med länder i väst. Den billiga arbetskraften i Asien resulterar till att vi i väst väljer att handla med de länderna. Idag är situationen lönsam för Europa, USA osv., men när Asiens länder utvecklas i rekordfart, vilket det gör, kommer troligen lönsamheten att vända. Arbetskraften i öst kommet att stärkas i och med den snabba utvecklingen, vilket kommer att öka arbetslösheten i väst.

Källor:http://www.aftonbladet.se/ekonomi/finanskrisen/article3551327.ab

VÅR EKONOMI av Klas Eklund, sid 123 och 493, Nordstedts Akademiska Förlag 2007 

Storbritanniens ekonomi

Länge har Storbritanniens ekonomi varit stabil, dvs haft låg inflation och relativt låg arbetslöshet. Då den internationella ekonomin försvagades vände även Storbritanniens ekonomi och tillväxten sjönk och inflationssiffrorna försämrades.

Situtionen förvärrades succesivt uder hösten 2008 och regeringen tvingades sätta in krisåtgärder som omfattade insatser för att stödja de brittiska bankerna och stimulansåtgärder för att motverka en kraftig nedgång i den brittiska ekonomin.  Men trots detta tyder allt på att Storbritannien är på väg in i en djup recession med bland annat ökad arbetslöshet.

Krisen på bolånemarknaden har lett till sjunkande bostadspriser vilket i sin tur har lett till att de lägre värderingarna skapar problem för många innehavare av hus och bostäder.

Konsekvenser av finanskrisen är att…

1. folkets ekonomi blir urholkad då pundets värde sjunker stiger
2. folk får en låg levnadsstandard då de måste dra in på utgifter
3. folk sparar sina pengar vilket gör att det ekonomiska kretsloppet stannar av
4. investeringarna avtar
5. företagsverksamheten avstannar/går i konkurs eller liknande
6. bankerna töms på kapital
7. bankerna lånar inte av/ut till varandra eftersom de är rädda för att inte få tillbaka något
8. bankerna måste ta lån av staten
9. staten tar stora lån för att kunna låna ut till bankerna
10. statsskulden stiger

Pundets värde sänks stiger (1) som Rebecca skrev i ett tidigare inlägg. Då pundets värde sjunker stiger så stiger priserna vilket gör att befolkningen inte kan köpa lika mycket (2) som förut, efterfrågan minskar. Då efterfrågan minskar (3) så har företagen massor med produkter/tjänster på lagret som ingen vill ha vilket resulterar i konkurs eller stora lån. Detta är en ond spiral, allt går nedåt (4) och vi kommer inte komma upp på fötterna igen om inte de som faktiskt har pengar ser till att investera och liknande. Det är precis det företag/banker gör när de tar lån, de försöker upprätthålla det de har. När efterfrågan nu sjunkit så minskar utbudet (5), om ingen vill ha strumporna jag producerar så slutar jag ju tillslut att tillverka dem, eller hur? Företagen slutar producera/erbjuda tjänster och ekonomin avstannar. Detta gör att alla börjar låna, företag liksom privatpersoner. Bankerna töms (6), de lånar inte ut till någon annan bank i rädsla av att aldrig få tillbaka det (7). Detta gör att staten måste gå in och hjälpa, många företag och banker förstatligas och staten måste även ta stora lån för att klara av allt (8/9). Detta gör att statsskulden stiger (10) och måste betalas av kommande generationer.

Källa: DN/SvD, bloggen,  Thessan  Langhard (min mamma)

Varför Storbritannien drabbas av finanskrisen

 

Enligt världsbanken, FN:s Ekonomiska och sociala råd, är Storbritannien världens 6:e största ekonomi. Finanssektorn har en betydande roll för landets ekonomi och i London finns världens största finanscentrum. Europas tredje största finanscentrum finns i Edingburgh, Skottlands huvudstad.

I ett finanscentrum rankas internationella valuta- och värdepapper enligt olika kriterier. Placeringen rangordnas beroende på storlek av värdepappershandeln,  antalet multinationella företag med kontor eller bruttonationalprodukt (BNP).

Storbritannien är inte bara världens 6:e största ekonomi utan även världens 6:e största turistdestination med ca 24 000 000 turister per år. Hela sjuttio procent av all sysselsättning i landet sker inom servicesektorn. Det kan därför vara till en nackdel om pundet ökar i värde då turister inte har råd att besöka landet.

Den industriella revolutionen tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Det var alltså här som den industirella levnadsstandarden
startade. I och med fler industriet och fortsatt utveckling, i Storbritannien, är det nödvändigt med mycket energi. Energisektorn omfattar 10 procent av allt BNP, mer än i något annat industriland. Energin behövs bland annat vid olje- och naturgaproduktion i Skottland eftersom det är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge och Europeiska Unionen).

Vad som också förvärrar den ekonomiska krisen, i Storbritannien, är landets handelspartner. En av de viktigaste är nämnligen USA – där finanskrisen startade. Andra är Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Valutan som det köps och säljs för är pund. Därför är det viktigt att Storbritanniens egna valuta har ett stabilt värde för att inte öka inflationstrycket i och med handel med andra länder. 

Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Storbritannien